Publicera dina synpunkter

På den här sidan kan du posta dina egna synpunkter om artiklar i media.

Följande regler gäller:

  • Länk till källa måste finnas med. Inlägg utan källor (såvida det inte rör sig om svar) kommer att raderas.
  • Du får skriva ned dina tankar och synpunkter kring källan fritt, men använd ett vårdat språk. Ord som white trash, neger, böghelvete och liknande behövs inte för att framföra tankar.
  • Inläggen måste ha en tanke och argument bakom sig. Det är till exempel inte tillåtet att länka till en artikel hos Aftonbladet och bara skriva ”Kolla vilken rutten artikel”. VARFÖR är artikeln rutten?
  • Allting som är förbjudet enligt svensk lag är förbjudet här också, till exempel att hota andra människor för att du inte gillar dem (eller av andra anledningar).
  • Personangrepp mot andra användare på sajten är inte tillåtet. Däremot får du uttrycka dig hur du vill om både mig och den här sajten.
  • Det är inte tillåtet att använda den här sidan som reklamplattform. Sådana inlägg kommer att raderas.
  • Du får inte kapa en tråd. Det vill säga, du får inte svara på en annan användares tråd och börja prata om någonting helt annat. Varje tråd ska hållas till sitt ämne.

19 reaktion på “Publicera dina synpunkter

  1. NN

    Det saknas inte exempel som visar att SVT får mer pengar än de behöver för att kunna utföra sitt kärnuppdrag. En sådan indikation är att man har resurser att skapa en hitta-på-nåt-generator. Denna puffar man för på i sina nyhetssändningar(!) Rapport 18:00 och 19:30.
    (https://www.svt.se/special/hitta-pa-nat-generatorn/)

    Av bakgrundsbilden att döma kan användarna få rekommendationer att baka jordgubbstårta, putsa skor eller stapla toapappersrullar.

    Att kräva in skattepengar och sedan bränna dem på sånthär urgröper medborgarnas förtroendet för gemensamma lösningar som i bästa fall kan vara både kostnadsbesparande och högkvalitativa.

    Svara
  2. NN

    Undermåligt av SVT i Rapport 18:00 den 13 november 2020 gällande valfusk i USA-valet 2020.
    https://www.svtplay.se/video/27795947/rapport/rapport-13-nov-17-00-1
    (Se 8 minuter in i programmet)

    Rubriken löd ”USA – Inga bevis för valfusk”
    Nyhetsuppläsaren sade ”Det finns inga bevis för att det skulle ha förekommit fusk i det amerikanska valet. Det uppger den federala myndighet som övervakar valsäkerheten i USA, CISA.”

    Källkritiska medier borde ställa sig frågan: Är det verkligen troligt att det inte finns ett enda bevis för att valfusk har förekommit en enda gång under hela USA-valet 2020?
    Särskilt mot bakgrund av den halv miljon poströster som underkändes i primärvalen (där troligen de flesta dock inte var valfusk).
    (Washington Post ”More than 500,000 mail ballots were rejected in the primaries. That could make the difference in battleground states this fall.” 24 augusti 2020)

    För det första:
    Det uttalande som släpptes av CISA löd ”There is no evidence that any voting system deleted or lost votes, changed votes, or was in any way compromised.”
    … och det handlar alltså om fel i VALSYSTEM.
    (https://www.cisa.gov/news/2020/11/12/joint-statement-elections-infrastructure-government-coordinating-council-election)
    Senare i artikeln pratas också specifikt om ”voting equipment”. Problem med sådan utrustning kan man se i den Emmynominerade HBO-dokumentären ”Hacking Democracy” från 2006.
    (Hela dokumentären: https://www.youtube.com/watch?v=6YldIdkjrqM eller ett kortare klipp: https://www.youtube.com/watch?v=t75xvZ3osFg )
    Om SVT avser något annat uttalande från CISA, varför visar man inte en skärmdump och originalcitat i sändningen så att tittarna kan kontrollera innehållet själva?
    Varför skriver inte SVT en artikel och länkar till uttalandet från sin sida som bevakar valet? (https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-valet-2020)

    För det andra:
    Att det inte har förekommit SYSTEMATISKT valfusk är inte samma sak som att valfusk inte har förekommit överhuvudtaget. Det är nog svårt att hitta ett enda val där valfusk inte har förekommit i någon utsträckning alls. Det är bara att betrakta valet 2018 i Sverige för att hitta exempel på det.
    (https://www.svt.se/nyheter/val2018/valfusk-sabotage-och-gomda-valsedlar-ett-stort-problem)

    För det tredje:
    Det är möjligt att den tre dagars förlängning av deadline för poströster som beviljades av Pennsylvanias högsta domstol är okonstitutionell. Huruvida det i så fall gör det till valfusk, det får andra avgöra.
    (https://www.nationalreview.com/2020/11/when-vote-fraud-is-claimed-question-always-is-did-it-make-a-difference/)

    För det fjärde (och kanske viktigaste av allt):
    Den främsta frågan att ställa sig är istället ”Har eventuellt valfusk påverkat valet?” Och det är svaret på den frågan kring vilken man gör klokt i att försöka samla konsensus. (Svaret på frågan är troligen ”Nej: Valfusk har inte påverkat valet.”)
    (https://www.nationalreview.com/2020/11/when-vote-fraud-is-claimed-question-always-is-did-it-make-a-difference/)
    Men att som SVT så tvärsäkert trumma ut ett budskap som låter som att något valfusk inte har förekommit överhuvudtaget någonstans i hela USA under hela valet… Det driver bara på konflikten.

    Appropå konflikt och polarisering…
    Så här har SVT valt att bildsätta USA-valet 2020: Ett montage av bilder på två män som tillsynes står och skriker på varandra.
    (https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-valet-2020)

    … och appropå bildsättning. I en värld där proffsfotografer tar flera bilder i snabb succession för att i efterhand kunna välja den mest lämpliga bilden, här är en bild som Sveriges Radio ansåg lämplig att publicera på sin webb: https://web.archive.org/web/20201105120325/https://static-cdn.sr.se/images/83/78300f6d-c5c4-4c65-a887-3f2d0f47eaf3.jpg
    Den användes åtminstone för att illustrera en länk till en artikel. (Artikeln i sig hade en annan bild.)

    Svara
  3. NN

    SVTs valbevakningen av det amerikanska valet får underkänt.
    (https://www.svtplay.se/video/28794126/usa-val-2020/valvaka-6)

    Främst för att man nästan helt uteslutande fokuserade på presidentvalet trots att det samtidigt var val till både senaten och representanthuset och att dessa val har stort inflytande på presidentens möjlighet att driva igenom sin politik.

    Till skillnad från valet 2016 höll programledarna den här gången god min trots Trumps tidiga framgångar. Överlag lutade innehållet som vanligt åt det vänsterliberala.

    Programledaren Anders Holmberg är skarp och mycket bra, men kan bli ännu mer vaksam på när den han frågar svarar på något helt annat än den fråga han har ställt.
    Mattias Karlsson räknar upp ett antal fakta om vad Trump har gjort för att förbättra situationen för svarta och Mona Sahlin kallar uppgifterna för ”åsikter”, vilket de inte är. Dessa uppgifter kan visserligen vara sanna eller falska, men att kalla uppgifter för åsikter är inte korrekt.
    Här borde Holmberg gått in och klargjort skillnaden mellan vad som är en ”faktauppgift” och vad som är en ”åsikt”, och att det inte är korrekt att kalla faktauppgifter för åsikter. Korrekt är då istället att påvisa hur uppgifterna är fel.
    Holmberg hade gärna fått påpeka det men sätter visserligen lite press på Sahlin att bemöta uppgifterna, vilket hon inte riktigt gör.
    (2:15:32)
    Mona Sahlin gör dock en oväntad och möjligen korrekt analys: Polariseringen är inte Trumps fel, men istället är han möjligen en effekt av den. Sahlins påstående att Trump har förvärrat situationen (om hon med det menar att det är hans fel att det blivit sämre) hade hon gärna fått belägga.
    (2:09:41)

    Om Navid Modiri och podcasten Hur kan vi börjar med samtal mellan flera parter kan ett längre samtal mellan Mattias Karlsson och Mona Sahlin bli jätteintressant! Det svänger liksom lite mellan dem och de pratar bra med varandra. Jag vill höra mer!

    Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson är kunnig och pedagogisk. Sändningen hade vunnit på om man lät honom hålla sig till det valtekniska, fakta och statistik och inte försökte locka in honom i politiska kommentarer.

    Den konservativa poddaren och USA-experten Ronie Berggren (som har producerat över 1200 poddavsnitt om USA) kom visserligen in sent på morgonen (4:00:00), men inte innan kändisen Peg Parnevik fått besöka studion (minst) två gånger. Även kändisen Jason Diakité (Timbuktu) tas senare in som någon slags expert (11:27:30). De flesta andra gäster får någon sorts bakgrundspresentation, men att Diakité sitter och kommenterar amerikansk politik kanske bara är så självklart för SVT att en presentation anses överflödig. Hans medverkan framstår som ganska apart.

    Reporten Fouad Youcefi gör fel men rättar sig själv direkt. (06:56:35) Han påstår först att ställningen mellan presidentkandidaterna är exakt jämn i delstaten Florida. Felet överskuggas dock av att Youcefi, när han inser sitt misstag av att ha läst fel på en siffra, reflexmässigt rättar sig själv och läser upp de korrekta uppgifterna.
    Youcefi uppvisar med det ett önskvärt beteende. Han sätter sin personliga stolthet åt sidan för att i sin professionella roll utföra sitt updrag som journalist: Att förmedla korrekta fakta.
    Att rätta felaktigheter är något jag annars saknar hos SVT. Det är inte sällan fel i nyhetssändningarna och redaktionen verkar sakna både en oberoende intern part som granskar innehållet och en fungerande förbättringsprocess. En rimlig inställning vore att alla fel ska rättas, helst senast i nyhetssändningen vid samma tid dagen efter.

    När Trump i sitt tal insinuerar att han har vunnit valet är det som att SVT-rapporteringen börjar krampa, men när Bidenkampanjen gör i princip samma sak framkallar det inte alls samma kollektiva stressreaktion. Eller krampar man för att Trump ville att räkningen skulle upphöra? Då antar jag att man krampar lika hårt när Trump sen kommer villja överklaga resultaten och det istället är Biden som vill att räkningen ska upphöra. Eller?

    Ett par gånger under sändningen rullar faktainslag om Trump och Biden.
    Donald Trumps faktainslag: 0:17:35
    Joe Bidens fakainslag: 0:30:35
    I Trumps inslag tas Rysslandsutredningen upp, men motsvarande besvärande uppgift för Biden, korruptionen genom sonen Hunter Biden, nämns inte i inslaget om honom.

    Svara
  4. NN

    SVTs Kulturnyheterna sände idag ett inslag om Trumps pågående konflikt med media.
    (https://www.svtplay.se/video/27099889/kulturnyheterna/kulturnyheterna-3-nov-17-15)
    Inslaget börjar vid cirka 8 minuter och 30 sekunder.

    Programledaren påar inslaget med att säga bland annat ”President Trump har inte gjort någon hemlighet av sin fientliga inställning till journalister”, men säger i påan inget om journalisters fientliga inställning till Trump.

    SVT exemplifierar det med 5 klipp. 3 av dessa kommer från samma tillfälle, men genom att klippa och stuva om klippen kan det framstå som om Trump attackerar media vid tre olika tillfällen när det i verkligheten är samma tillfälle.

    1) ”When you report fake news, which CNN does a lot, you are the enemy of the people.”
    2) ”That’s enough! Put down the mic!”
    3) ”You are a rude, terrible person and you shouldn’t be working for CNN.”

    De tre klippen kommer från den uppmärksammade konflikten med CNN-journalisten Jim Acosta. Ordväxlingen kan ses i sin helhet på CNN:s egen kanal på YouTube.
    (https://www.youtube.com/watch?v=zdFe-LmFRV8)

    I klippet framgår det med all önskvärd tydlighet hur barsk Trump är mot journalisterna, men samtidigt även hur respektlöst journalisterna beter sig mot honom. Exakt i vilken utsträckning journalister har en sämre attityd mot Trump än andra presidenter är kanske svårt att säga, men det verkar saknas tillit från båda håll.

    Därtill ingår i inslaget intervjuklipp med Sveriges Radios USA-kommentator Ginna Lindberg där både ljud och bild är under amatörmässig nivå och av mycket låg kvalitet. De är mycket sämre än många egentliga amatörer på YouTube. Ljudet med Lindbergs klipp är till och med så dåligt att SVT har sett sig tungen att texta det i sändning. Lindberg har alltså jobbat med radio och ljud för Sveriges i särklass största radiokanal i över ett kvarts sekel men har fortfarande inte en portabel studio med acceptabelt ljud. Hon rapporterar här till Sveriges i särklass största TV-kanal och verkar sakna kamera med vettig upplösning. Hur är det ens möjligt?

    Lindberg karaktäriserar FOX som ”väldigt tydligt en Trumpvänlig kanal” medan CNN beskrivs visa ”en ökad tendens att programledare uttrycker kritik mot Trump”. Notera hur det i ena fallet sägs vara ”väldigt tydligt” och i det andra fallet bara är ”en tendens”.

    I inslaget intervjuas Jodi Enda knuten till liberala tankesmedjan Center for American Progress. Ingen konservativ röst kommer till tals.

    För 5 miljarder kronor kan man förvänta sig ärligare, bättre och proffsigare framställd journalistik. Tyvärr medger finansieringsmodellen inte att man som nyhetskonsument kan ställa några som helst krav på statliga medier. Inga pengar kan krävas tillbaka för undermålig produkt, och det går inte att rikta sina pengar till en annan leverantör.

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Alltid tacksam när du tar upp saker som sagts och hänt i videoklipp, för det har jag inte tid att gå igenom. Jag håller med om det du säger, men tycker det ändå är bra att SVT för fram att CNN är partiska, även om deras gäst gör det på ett försiktigt sätt. Jag har aldrig sett SVT presentera CNN som annat än neutrala tidigare.

      Svara
  5. NN

    Otillräcklig information om att program har fällts i granskningsnämnden.
    (https://sverigesradio.se/avsnitt/1495897)

    Sveriges Radio fälldes nyligen i granskningsnämnden för Söndagsintervjun med Isabella Löwengrip. Det framgår inte av artikeln till inslaget. Man måste starta ljudklippet för att höra det och för att informeras om att programmet har klippts ned från sin ursprungliga form.

    Som nyhetskonsument vill jag även att både fällning, klippning, datum för ändring och vad som har ändrats ska framgå i artikeln.

    Svara
  6. NN

    SVT citerar minderårig som expert.
    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/koldioxidlagring-minskar-utslappen-kraftigt-men-miljororelsen-kritisk

    Det är Greta Thunberg som vars tvivlel om Carbon Capture and Storage teknik ställs mot en professor i energiteknik på Chalmers.

    Har Thunberg ett enda universitetspoäng? Har hon ens en gymnasieexamen? Hur kan SVT ställa hennes kritik mot en professor i energiteknik? Kunde SVT inte hitta en expert som var kritisk? Försökte man ens? Möjligen är detta ett uttryck för en kändisfixering där expertis får stå tillbaka till förmån för hög igenkänningsfaktor.

    ”Listen to the scientists” kanske inte gäller längre?
    https://www.theguardian.com/us-news/2019/sep/18/greta-thunberg-testimony-congress-climate-change-action

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Som jag förstått det som brukar Greta endast ta rygg på det forskare säger, snarare än att komma på egna slutsatser och sprida dem. Å andra sidan är SVT väldigt ovilliga att granska Thunberg kritiskt, vilket min kartläggning visar (som fortfarande pågår).

      Svara
  7. NN

    Uppropet ”Vems SR?” har fått uppmärksamhet.
    https://www.svt.se/kultur/sr-medarbetare-i-upprop-mot-rasism

    Det är ett upprop som kräver rasinventering av anställda följt av rekryteringar och befordringar baserade på ras. Jag kände bara igen tre namn: Fernando Arias, Kodjo Akolor och Yasmine El Rafie.
    (Detta utöver de, i sann metoo-anda, anonyma ”vittnesmålen” som tillskrivs relevans utan att kunna verifieras. Visst får man vara anonym, men det som sägs måste kunna verifieras.)
    https://vemssr.wordpress.com/

    Att just El Rafie skrivit under förvånar när man läser vad hon skrev i november 2014.
    https://yasmineelrafie.wordpress.com/2014/11/14/min-vag-till-sveriges-radio-och-din/

    El Rafie beskriver hur hennes unika kompetensuppsättning kom till användning under Arabiska våren:
    ”Jag upptäckte att jag fick ett försprång genom att kunna kombinera det jag visste om regionen och snabba nyhetsskeden med det jag lärt mig om källkritik på JMK för att hitta information många andra journalister inte kunde lokalisera eller värdera.”

    Det var med andra ord El Rafies kunskaper och kompetens snarare än fysiska attribut som kom till användning.

    El Rafie sade sig vara mest stolt över att ha fått sitt jobb i öppen konkurrens och baserat på kompetens:
    ”Det är bland det jag är stoltast över – att ha fått ett jobb i öppen konkurrens utifrån verktyget Kompetensbaserad rekrytering.”

    Och hon ger råd till den som vill arbeta med samma sak som hon:
    ”om man vill slå sig in måste man vara beredd på att lägga tid på att bli bäst inom sitt område. Konkurrensen är stenhård.”

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Snyggt grävt med El Rafie där. Annars kan jag väl tycka att det inte var helt oväntat med det som hände. Det hade varit betydligt mer överraskande om det hade skett ett upprop mot vänster- och liberalvridningen inuti public service.

      Svara
      1. NN

        Ja, man kan ju önska sig ett sådant upprop.

        SVT sände ett samtal mellan Rebecca Weidmo Uvell och Claes Elfsberg (som nu tydligen är debattör) där frågan om vänstervridning kom upp (vid 10 minuter 50 sekunder).
        https://www.svtplay.se/video/28426105/motet/motet-sasong-1-public-service

        Elfsberg sade: ”Det finns ju ett sätt att pröva det: Det går ju att anmäla och det går att göra undersökningar.”

        Ja det går att anmäla till Granskningsnämnden. Men det är bara enskilda program som kan anmälas och som sedan prövas. Nämnden gör ingen bedömning eller undersökningar av programverksamheten som helhet. Men av de undersökningar som jag kännner till så har alla pekat på en slagsida åt det vänsterliberala.

        Elfsberg fortsätter:
        ”Alla undersökningar av programverksamheten som görs i efterhand visar ju att företaget har levt upp till kraven på opartiskhet och saklighet.”

        Det är ett påstående som är fel på fler än ett sätt: För det första gör som sagt Granskningsnämnden inga granskningar av ”programverksamheten” utan av enskilda program. För det andra har flera program fällts och av olika anledningar. Jag hade gärna sett Elfsberg presentera belägg för sitt påstående att ”Alla undersökningar visar att företaget har levt upp till kraven”.

        Svara
  8. NN

    Hur står det till med nyhetsvärderingen på SVT?

    I Rapport den 24 september kl 18 rapporterar man (som sin andranyhet) att Zlatan drabbats av Covid-19, men nämner inte ett ord om att komikern och skribenten Aron Flam ställs inför rätta i ett märkligt fall där han åtalas för upphovsrättsbrott.

    Man rapporterar visserligen om Flam i Kulturnyheterna kl 18:15, men man säger inte att en hel upplaga av hans böcker har varit beslagtagen av polisen.

    Senare på kvällen går programmet Kulturveckan som utlovas innehålla ”det viktigaste som hänt under kulturveckan”, men säger under programmets 30 minuter sägs inte något om rättsfallet med Aron Flam.

    Det vore intressant att veta hur urvalsprocessen av nyheter ser ut på SVT. Hur når man slutsatsen att Zlatan drabbats av Covid-19 är viktigare än åtalet mot Flam?

    Svara
      1. NN

        Du frågade efter länkar i en tidigare kommentar. Här kommer de:

        Rapport kl 18:00:
        https://www.svtplay.se/video/27981451/rapport/rapport-24-sep-18-00-6
        Vid 5 minuter 10 sekunder rapporterar de om Zlatan.
        Tillgänglig t o m 1 oktober 2020.

        Kulturnyheterna kl 18:13:
        https://www.svtplay.se/video/26662990/kulturnyheterna/kulturnyheterna-13-aug-18-24
        Flam nämns redan i löpet. Det längre reportaget börjar vid 5 minuter 40 sekunder.
        Tillgänglig t o m 1 oktober 2020.

        Kulturveckan kl 21:45:
        https://www.svtplay.se/video/28295525/kulturveckan/kulturveckan-sasong-6-avsnitt-3
        Tillgänglig t o m 24 oktober 2020.

        (Jag tycker för övrigt att det är dåligt att SVT efter en kort tid plockar bort program som de har producerat själva och således äger upphovsrätten till. Det är vi skattebetalare som har finansierat programmen och de borde därmed vara tillgängliga för oss.)

        Ja, SVT har rapporterat om Flam och boken. Min invändning gäller att man i Rapport har värderat Zlatan högre än åtalet mot Flam. Det tycker inte jag är en rimlig nyhetsvärdering. Argumentet ”Ja, men vi har rapporterat om X någon annanstans” är en känd strategi som SVT använder. I en nyhetssändning är utrymmet begränsat och som nyhetskonsument förväntar jag mig att sändningen ska innehålla det viktigaste som hänt. Det är svårt att argumentera för att Zlatan var viktigare än Flam den här dagen. På Webben finns obegränsat utrymme. De borde ha förpassat Zlatan dit till förmån för Flam i Rapport.

        Gällande programmet Kulturveckan är det ganska märkligt att åtalet mot Flam inte ens nämns. Särskilt eftersom det påades med att innehålla ”det viktigaste som hänt under kulturveckan”.

        Svara
        1. NN

          Möjligen hade man kunnat argumentera för att programmet Kulturveckan den 24 september inte innehöll något om åtalet mot Aron Flam för att programmet rapporterar om de viktigaste händelserna från den närmast föregående veckan. Men då kan jag för ordningens skull nämna att inte heller Kulturveckan idag den 1 oktober sade något om åtalet.

          Svara
          1. NN

            … och till den som tänker att ”de kanske väntade tills dom fallit den 9 oktober och tar med det i Kulturveckan den 15 oktober” kan jag meddela att det gjorde man inte heller.

  9. NN

    SVT skriver idag den 2 september 2020 en artikel ”Omfattande protester mot politisering av ungersk filmskola”.
    (https://www.svt.se/kultur/omfattande-protester-mot-politisering-av-ungersk-filmskola)

    SVT skriver ”Det ansedda film- och teateruniversitetet (SZFE) har förlorat sitt självstyre och hamnat i händerna hos politiker” men nämner inte att alla svenska universitet har fått instruktioner om ”jämställdhetsintegrering”, vilket också är politisk styrning. Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi skriver om det i sin bok Genusdoktrinen.

    SVT skriver ”Orbán har under sitt styre ökat regeringens kontroll över lärosäten” men nämner inte krav på könsbalans för kurslitteraturen på svenska lärosäten.

    Svara
  10. NN

    SVT ställer inte den självklara följdfrågan om narkotika

    Den 8 maj rapporterade SVT att Socialdemokraterna inte vill utreda förbudet att ta droger. Detta trots folkhälsomyndighetens rekommendation. Och Markus Heilig, som är en av världens främsta experter på beroendesjukdomar, säger att straff inte har någon effekt på missbruk.
    ”Jag ändrar inte uppfattning för att Folkhälsomyndigheten kommer med det här förslaget”, sade socialminister Lena Hallengren.
    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/folkhalsomyndigheten-utred-forbudet-att-ta-droger

    Den 18 augusti, när Sverigedemokraterna förespråkade munskydd för att minska smittspridningen av det nya coronaviruset, skrev Socialdemokraterna i ett uttalande till SVT Nyheter att ”I Sverige tar inte partierna medicinska beslut. Det gör expertmyndigheterna”.
    https://www.svt.se/nyheter/sverigedemokraterna-ensamma-om-att-vilja-ha-munskydd

    Den självklara följdfrågan är om Socialdemokraterna bara lyssnar på experterna när det passar med deras uppfattning.

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Värt att nämna i sammanhanget är att Granskningsnämnden inte gör sådana här jämförelser över tid. De kollar bara enskilda nyhetsinslag eller radiosändningar, utan sammanhang med vad public service tidigare rapporterat och producerat. Därför missar de vad du nu skrev om.

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.