Publicera dina synpunkter

På den här sidan kan du posta dina egna synpunkter om artiklar i media.

Följande regler gäller:

  • Länk till källa måste finnas med. Inlägg utan källor (såvida det inte rör sig om svar) kommer att raderas.
  • Du får skriva ned dina tankar och synpunkter kring källan fritt, men använd ett vårdat språk. Ord som white trash, neger, böghelvete och liknande behövs inte för att framföra tankar.
  • Inläggen måste ha en tanke och argument bakom sig. Det är till exempel inte tillåtet att länka till en artikel hos Aftonbladet och bara skriva ”Kolla vilken rutten artikel”. VARFÖR är artikeln rutten?
  • Allting som är förbjudet enligt svensk lag är förbjudet här också, till exempel att hota andra människor för att du inte gillar dem (eller av andra anledningar).
  • Personangrepp mot andra användare på sajten är inte tillåtet. Däremot får du uttrycka dig hur du vill om både mig och den här sajten.
  • Det är inte tillåtet att använda den här sidan som reklamplattform. Sådana inlägg kommer att raderas.
  • Du får inte kapa en tråd. Det vill säga, du får inte svara på en annan användares tråd och börja prata om någonting helt annat. Varje tråd ska hållas till sitt ämne.

82 reaktion på “Publicera dina synpunkter

  1. NN

    SVTs bias till förmån för kvinnor

    Idag den 8 mars bereder SVT utrymme på nyhetsplats och i andra program för att uppmärksamma den internationella kvinnodagen.
    (Till exempel i Rapport kl 18 https://www.svtplay.se/video/jp5zDyR/rapport/ikvall-18-00?id=jp5zDyR)

    SVT uppmärksammar internationella kvinnodagen varje år i sina nyhetsprogram, men mig veterligen har de där inte uppmärksammat internationella mansdagen en enda gång.

    Internationella mansdagen inträffar varje år den 19 november. Då uppmärksammas bland annat vårdnadsrätt, övergrepp, hemlöshet, självmord och våld.

    En sökning på svt.se på ”internationella mansdagen” ger 8 träffar, varav några rubriker lyder:
    * ”Mansdag sågas av mansforskare”
    * ””Män måste själva ta ansvar för jämställdhet och mot våld””
    * ”Sämre för kvinnor att separera”
    * ”Efter #metoo: ”Mansfri festival viktigare än någonsin””
    … och som synes handlar det mycket om att skifta fokus från män till kvinnor.

    En sökning på svt.se på ”internationella kvinnodagen” ger 160 träffar. Jag ögnar igenom den första hälften, men ser inte något motsvarande försök till fokusförskjutning.

    160 mot 8 är alltså ett förhållande på 20:1.

    Svara
  2. NN

    SVTs bias i kriget mellan Hamas och Israel

    I Rapport kl 18 den 13 februari sände SVT ett reportage från Gazaremsan.
    (https://www.svtplay.se/video/eorE9Zp/rapport/igar-18-00?id=eorE9Zp vid 10 minuter 2 sekunder)

    En ung palestinsk man intervjuades och sade ”Jag ber omvärlden att sätta press på Israel att avsluta kriget.”

    Han sade inget om att sätta press på Hamas att släppa gisslan för att kriget ska sluta.

    Inga kritiska frågor ställdes.

    Svara
    1. NN

      I Kulturnyheterna den 25 mars visade SVT ett långt inslag med en israelisk journalist som är kritisk mot Israels agerande under kriget. Inslaget tog nästan en tredjedel av sändningen.
      (https://www.svtplay.se/video/8PBEnqQ/kulturnyheterna/ikvall-18-17?id=8PBEnqQ vid 4 minuter 26 sekunder)

      Han är även kritisk mot hur israelisk media har bevakat konflikten och att de inte har visat några bilder från lidandet på Gaza.

      Självreflektion över hur SVT har bevakat konflikten med mycket litet fokus på lidandet hos offren för massakern den 7 oktober och den tillfångatagna gisslan och anhöriga till gisslan lyser med sin frånvaro.

      En sak har den israeliska journalisten rätt i: Medias första uppdrag är att rapportera hela sanningen, inte bara delar av den. Där misslyckas SVT varje dag.

      Men jag ser fram emot ett reportage om en palestinsk journalist på Gaza som rapporterar kritiskt om Hamas… Kan SVT hitta någon sådan? Svaret är förmodligen att någon sådan inte finns som fortfarande är vid livet.

      Svara
  3. NN

    Grovt missvisande presentation av inslag om Donald Trump och NATO i SVT

    I Rapport kl 18 den 11 februari sände SVT ett reportage om Donald Trump.
    (https://www.svtplay.se/video/ewqdMp9/rapport/ikvall-18-00?id=ewqdMp9 vid 5 minuter 50 sekunder)

    Nyhetsuppläsaren sade: ”USAs tidigare president Donald Trump gjorde igår ett uttalande som väckt mycket uppmärksamhet. Trump sa på ett valmöte att han hotat ett annat NATO-land med att USA inte skulle komma till undsättning om Ryssland skulle anfalla det.”

    Det framstod alltså i presentationen som att Trump bara skulle låta bli att uppfylla USAs åtaganden till NATI utan någon som helst anledning. Ordvalet att det skulle handla om ett ”hot” är också talande.

    Därefter visades ett videoklipp där Donald Trump sade ”The president of a big country stood up and said: Well sir, if we don’t pay and we’re attacked by Russia, will you protect us? I said: You didn’t pay? You’re delinquent? He said: Yes. Let’s say that happened. No I would not protect you. In fact I would encourage them to do whatever the hell they want. You gotta pay. You gotta pay your bills.”

    Det handlade alltså om att NATO-länder som inte har uppfyllt sina åtaganden till NATO inte kan räkna med NATOs villkorslösa stöd. NATO är en försvarsallians där länder hjälper varandra. Eftersom Trump sade ”Let’s say that happened.” är det oklart om händelsen alls har ägt rum eller om Trump pratade om ett hypotetiskt scenario.

    Nyhetsuppläsarens presentation utelämnade alltså information som är nödvändig för att presentationen ska stämma med verkligheten. Det kallas för att ljuga genom utelämnande, eller ”lying by omission”.

    Det följdes av att nyhetsuppläsaren sade ”Både vita huset, NATO och EU har reagerat skarpt mot Trumps uttalande.”

    Kritiken från både vita huset och EU saknade precision: Både vem det var som uttalade sig, vem de ansåg sig representera och vad i Trumps uttalande som de invände emot och varför. Mig veterligen uttalar sig inte vita huset i frågor, det gör däremot den sittande adminstrationen, i det här fallet Bidenadministrationen. Joe Biden är Trumps huvudmotståndare i presidentvalet, så den kritiken kan grunda sig i andra bevekelsegrunder än saklig kritik. Det var också oklart vem som uttalade sig för EUs räkning. Den enda kritik som citerades var NATOs generalsekreterare Jens Stoltenberg, och den kritiken var saklig och relevant. Kritiken från vita huset och EU framstod som främst utfyllnad.

    (Vad betyder det att någon ”har reagerat skarpt”? Uttrycken ”har reagerat kraftigt” och ”riktar skarp kritik” känner jag till.)

    SVT verkar leva kvar i åren under och kring Trumps mandatperiod som president, där objektivitet och saklighet lades åt sidan till förmån för journalisternas och mediehusens egna ställningstaganden emot Trump. Jag har svårt att föreställa mig att den som bara följer SVTs bevakning av presidentvalet i USA 2024 kommer få en särskilt nyanserad bild. (Den som vill komplettera sin mediakonsumtion rekommenderas att ta del av Ronie Berggrens podd AmerikanskaNyhetsanalyser eller Breaking Points på YouTube.)

    Utöver det har SVT valt en ytterst osmickrande bild av Trump som bakgrund till nyhetsuppläsaren, där Trump är kraftigt orange och på ett sätt som videoklippet tydligt visar att han inte var. Jämför Trump med personerna i bakgrunden. Vissa delar av bilden ser ut att ha ”justerats”, kanske för att ”passa sitt syfte”.

    Någon på Rapport-redaktionen tyckte kanske att resultatet var fnissroligt, men det här att inte kunna avhålla sig från att låta sina personliga åsikter spilla över in i nyhetsrapporteringen det är ett återkommande problem hos SVT som företaget måste ta tag i om man vill återvinna publikens förtroende.

    SVT har länge varit fredat från kritik. Det fungerade med att utmåla kritiker som ett ”hot mot demokratin” för att kritiken skulle tystna. Det fungerar inte längre, och ju tidigare SVT vaknar upp till insikten att deras verksamhet inte är ovillkorad desto längre kommer verksamheten att överleva.

    Svara
    1. NN

      SVT begår samma fel i kvällens Rapport kl 18 den 12 februari. Nyhetsuppläsaren sade ”Nu till USA och till Donald Trumps uppmärksammade uttalande vid ett valmöte i helgen om att inte försvara alla NATO-länder. Uttalandet fortsätter att väcka känslor både i USA och Europa.”
      (https://www.svtplay.se/video/jb3D64b/rapport/ikvall-18-00?id=jb3D64b vid 9 minuter 53 sekunder)

      Först i själva inslaget framgår det att det gäller NATO-medlemmar som inte betalar till sitt eget försvar. Det handlar alltså om att länder inte kan försumma sitt eget försvar och helt förlita sig på USAs militär och låta amerikanska skattebetalare stå för notan.

      I inslaget sägs också ”Och eftersom Trumps opinionssiffror inför höstens presidentval är gynnsamma skickar hans uttalande kalla kårar genom Europa idag.”

      SVT citerar två uttalanden från X, men det framgår inte om SVT har fastställt riktigheten i dessa uttalanden. Det har ju hänt att SVT har citerat från fejkade konton tidigare, eller att konton har hackats eller använts av andra än den som står som ägare av kontot. Saknar SVT fortfarande riktlinjer kring detta trots tidigare allvarliga fel?

      Vidare sägs i inslaget ”Putins pressekreterare i Kreml är inte lika upprörd när han ombeds kommentera Trumps uttalande.” och Dimitrij Peskov säger ”Jag är fortfarande Putins pressekreterare – inte Trumps.” Hur SVT kan veta vad Peskov känner är oklart. Det är också oklart om SVT ens har sökt Trump eller företrädare för hans valkampanj för en kommentar.

      Den vikt SVT lägger på just känslor kan förmodligen förklara en hel del av varför den offentliga debatten i Sverige ser ut som den gör. Bäst är såklart om någon säger sig vara ”sårad” eller ”kränkt” eller ha ”reagerat starkt” (eller ”skarpt” nu också tydligen), och bäst TV blir det om de kan förmås gråta framför kameran.

      Svara
  4. NN

    Märkligt och okritiskt reportage i SVTs Rapport om migration till Storbritannien

    I Rapport kl 18 den 4 februari sände SVT ett reportage om migranter till Storbritannien.
    (https://www.svtplay.se/video/eQr3wpv/rapport/ikvall-18-00?id=eQr3wpv)

    Nyhetsuppläsaren sade att ”Ett av Brexitkampanjens vallöften var att minska migrationen till Storbritannien genom att lämna EU. Men migrationen är i stort sett oförändrad…”

    Nu är det inte Brexitkampanjen som styr Storbritanniens regering, så kritiken är i viss mån missriktad. Men i den mån kampanjer ska hållas ansvariga för resultat av folkomröstningar, hur vore det då om SVT granskade löften från folkomröstningen kring Sveriges EU-medlemskap 1994 eller den kring införande av euron 2003? Om det är på någon punkt där SVT grovt bryter mot sitt journalistiska uppdrag att granska makt så är det i sin bevakning av EU, EUs relation till Sverige, EUs maktstruktur, det demokratiska underskottet, byråkrati och slöseriet med skattepengar. Istället förekommer det att man ägnar halva nyhetssändningar till Sverigedemokraters olämpliga tweets.

    I reportaget sade reportern ”Temperaturen har krupit ner en bra bit under noll och med hårda nordanvindar så känns bara en liten stund i strandskogen utanför Calais nästan outhärdlig.” Samtidigt visades bilder där det framgår att vatten droppar, och alla som har gått ut grundskolan med godkänt i ämnet fysik vet att vatten smälter vid 0 grader Celsius.

    Reporten intervjuade en forskare som sade att ”migranternas arbetskraft behövs i Storbritannien” och ”det saknas en miljon arbetare” och ”utan migranter fungerar inte den offentliga sjukvården i Storbritannien” och ”detsamma gäller social- och hälsovårdssektorn, jordbrukssektorn och tjänstesektorerna”.

    Reporten nickar. Inga kritiska frågor ställs. Inte en enda. Inga andra röster hörs.

    De senaste sifforna för lediga arbetstillfällen och arbetslösheten i Storbritannien publicerades i januari 2024:
    * the estimated number of vacancies in the UK fell by 49,000 on the quarter to 934,000
    * the UK unemployment rate (for those aged 16 years and over) was largely unchanged on the quarter at 4.2%
    * the UK economic inactivity rate (for those aged 16 to 64 years) decreased by 0.1 percentage points on the quarter to 20.8%
    (https://www.ons.gov.uk/employmentandlabourmarket/peopleinwork/employmentandemployeetypes/bulletins/uklabourmarket/january2024)

    Gräver man vidare i underliggande dataset ser man att det rör sig om ungefär 1,5 miljoner arbetslösa (maj till juli 2023) som aktivt sökte jobb.
    (https://www.ons.gov.uk/employmentandlabourmarket/peoplenotinwork/unemployment/datasets/unemploymentbyageanddurationseasonallyadjustedunem01sa)

    På vilket sätt är dessa arbetslösa mindre lämpade att utföra dessa jobb än migranter?

    Det är SVTs Europakorrespondent som är reporter. Gissningsvis har SVT satt sin skarpaste person på uppdraget. Det ger en fingervisning om kompetensen hos de hos SVT som inte valdes till uppdraget.

    Svara
  5. NN

    Bristande nyhetsvärdering i SVTs Rapport

    Toppnyheten på SVT Text kring kl 18 den 28 januari 2024 löd: ”Iran yrkar på dödsstraff för Floderus – Anklagas för att spionerat för Israel”
    (https://www.svt.se/text-tv/100)

    Ändå nämns detta inte alls i SVTs Rapportsändning kl 18.
    (https://www.svtplay.se/video/K5d2bBM/rapport/ikvall-18-00?id=K5d2bBM)

    Andra nyheter som nämndes istället var:
    * Att röster kan klonas digitalt med AI
    * EM-brons till Sverige i handboll

    Varför?

    Svara
  6. NN

    Den oklädsamma avundsjukan hos SVTs reportrar

    I Rapport kl 18 den 25 januari sände SVT ett inslag om att bankerna gör vinster och att det leder till stora utdelningar till aktieägarna. Swedbanks och SEBs utdelningar blir 17 respektive 27 miljarder kronor.
    (https://www.svtplay.se/video/jN3VG9L/rapport/tor-25-jan-18-00?id=jN3VG9L vid 3 minuter 37 sekunder)

    Reportage om vinster inom företagsvärlden och aktieutdelningar är återkommande på SVT och behandlas alltid från samma vinkel. Att utdelningen kompenserar för den risk investeraren har tagit nämns inte. Istället är vinkeln att det är ”orättvist” att ”andra” ska ”få”.

    Reportern frågar SEBs finanschef ”Varför ska aktieägarna få så mycket av vinsten istället för att kunderna får det i form av bättre räntor?” Finanschefen svarar att aktieägarna utgörs av miljontals svenska hushåll via pensioner och fondsparande.

    Att investera i aktier är något som vem som helst kan göra. Om aktien och företaget går bra så leder det till att investeraren får utdelning som kompensation för den risk den har tagit genom att placera sina pengar hos företaget. Om det går dåligt kan det leda till att hela eller delar av investeringen försvinner.

    Om någon anställt på SVT tycker att bankerna istället borde skänka pengarna till kunderna så kan de starta en egen bank utan aktieutdelning. Det kan bli svårt att hitta investerare som inte får avkastning för sin risk, men lycka till!

    Varför den moderata finansministern spelar med i det spelet istället för att ifrågasätta premissen att framgång i sig själv medför orättvisa, eller förklara för reportern hur aktier och risk och utdelning fungerar, förstår jag inte.

    Svara
  7. NN

    Märklig vinkel i SVTs Rapport om gisslansituationen i Gaza

    I Rapport kl 18 den 22 januari sändes ett inslag som handlade om att anhöriga till de 100 israeler som hålls gisslan av Hamas tog sig in i Israels parlament, Knesset, och krävde att återstående gisslan ska släppas fria.
    (https://www.svtplay.se/video/egWaPo5/rapport/igar-18-00?id=egWaPo5 vid 4 minuter 40 sekunder)

    Nyhetsuppläsaren sade: ”… och pressen på premiärminister Benjamin Netanyahu ökar nu ytterligare.”

    Två saker om det:
    * Netanyahu är Israels premiärminister. Inget sades om någon press på Hamas, alltså de som håller gisslan fången. Varför?
    * Formatet av formuleringen ”pressen ökar nu ytterligare på…” (likt formuleringar på formen ”nu växer kritiken mot…”) är vanligt förekommande i SVTs sändningar, ofta i samband med ett illa dolt ställningstagande konstruerat genom nyhetsurvalet. Varför formulerar sig SVT som att pressen och kritiken är just tilltagande istället för att beskriva det aktuella tillståndet sakligt? Vem är det som har framför kritiken? Vad består kritiken i?

    Svara
    1. NN

      Den 4 februari rapporterade SVT Nyheter med rubriken ”Tusentals kräver Netanyahus avgång” och bland annat med texten ”De krävde att premiärminister Benjamin Netanyahu lämnar sin post och att de 136 israeler som fortfarande hålls som gisslan av Hamas ska få komma hem.”
      (https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tusentals-kraver-netanyahus-avgang)

      Det är fortfarande oklart varför krav om att släppa gisslan riktas mot Netanyahu och inte mot Hamas. Det ifrågasätts inte i SVT Nyheters text.

      Följande är också oklart:
      * Hur många av demonstranterna som demonstrerade för att gisslans ska släppas, hur många som demonstrerade för att Netanyahu ska avgå och hur många som demonstrerade för båda. Den typen av sammanblandning bidrar inte till ökad förståelse av ämnet.
      * Hur många av demonstranterna som är Netanyahus politiska motståndare som opportunt försöker använda gisslansituationen till sin fördel.

      Svara
  8. NN

    SVTs behov av en förövare och det slitna uttrycket ”en kamp mot klockan”

    I Aktuellt den 14 januari 2024 rapporterar SVT om vulkanutbrottet på Island.
    (https://www.svtplay.se/video/eb3r9o3/aktuellt/ikvall-21-00?id=eb3r9o3)

    SVTs reporter säger: ”Lavan har nått dom första husen. Det isländska samhället Grindavik skakas för andra gången på kort tid av ännu ett vuklanutbrott. Under natten evakuerades invånarna. Nu pågår en kamp mot klockan.”

    Det framstår alltså i reportaget som att invånarna redan har evakuerats. Det första personen som SVT intervjuar säger är ”När kan man återvända?” Är det det som är kampen mot klockan?

    Det framgår inte i SVTs reportage om Grindavik vad kampen består i, vilka som kämpar, eller vad tidsbristen består i. Tvärtom säger borgmästaren ”Det finns inget vi kan göra nu.” På honom låter det alltså som att det inte pågår någon kamp, och att klockan inte är motståndaren.

    Uttrycket brukar tas till när naturkatastrofer inträffar och när människor i nöd behöver räddas under tidspress, och eftersom ingen tydlig förövare finns så brukar klockan få axla den rollen för att skohorna in inslaget i offer-förövare-hjälte dramaturgin.

    Svara
  9. NN

    Inga kritiska frågor om värnplikt i SVTs Rapport

    I Rapport kl 18 den 8 januari 2024 sände SVT ett inslag om att fler kommer tvingas göra värnplikt mot sin vilja.
    (https://www.svtplay.se/video/jLJmobz/rapport/ikvall-18-00?id=jLJmobz vid 5 minuter 36 sekunder)

    Istället för att ställa en kritisk fråga är det SVTs egna reporter som säger ”Ja, det här är ju nånting som kanske låter konstigt nu då, men om man tittar bakåt historiskt så är det här med att pliktas in mot sin vilja är väl inget nytt egentligen?”

    Attityden att medborgarna är små dockor i statens egna dockhus, utan varken egen vilja eller egentliga rättigheter, rimmar väl med socialisters syn på människan. Visst kan det finnas argument för att återinföra värnplikt, men se då till att dessa lyfts fram och får brytas mot andra argument. Och varför inte lyfta ett jämställdhetsperspektiv och ifrågasätta att plikten tidigare enbart gällde män och inte kvinnor?

    Svara
  10. NN

    Ännu en Rapportsändning skickas ned i minneshålet (och tillbaka)

    Rapport kl 18:00 sändes som vanligt på TV söndagen den 7 januari. På svtplay fanns inte programmet att se. Texten på sidan löd ”Rapport kl.18 söndag 7/1 är tillfälligt avpublicerad”
    (https://www.svtplay.se/rapport)

    Senare återpublicerade SVT sändningen och lade till texten ”Vi beklagar att denna sändning saknar översättning/undertext och hänvisade till Rapport 19:30” Ingen förklaring till varför den var avpublicerad och var för den publicerades igen. Några timmar senare är även den texten borta.

    George Orwell nickar och muttrar ”Vad var det jag sade?”

    Svara
  11. NN

    SVTs bias till förmån för vissa elslag

    När Suzan Ritzén intervjuar regeringens nationella samordnare för ny kärnkraft, kärnfysikern Carl Berglöf, ber hon honom att ”vara djävulens advokat” och lyfta fram de största nackdelarna med kärnkraft. Inget fel i sig, men jag har inget minne av att vindkraftförespråkare har ombetts lyfta fram nackdelarna med vindkraft.
    (https://www.svtplay.se/video/ewqdDgJ/rapport/ikvall-18-00?id=ewqdDgJ vid 5 minuter 30 sekunder)

    SVTs bias är ett problem i sig. Det är också ett problem att SVT antingen känner till denna bias och inte är transparent med den, eller så känner SVT inte till den och då är det ett ännu större problem.

    SVT behöver ta extern hjälp för att komma tillrätta med sin bias och sina vinklingar och att personer anställda som ”journalister” i själva verket är aktivister.

    Det är inte rätt att medborgare som inte delar SVTs åsiker ska tvingas betala för deras opinionsbildning. Att ta in debattörer som för fram olika åsiker i debatter är inga problem, men inte i reportage på nyhetsplats av SVTs egna medarbetare som ska vara neutrala och objektiva.

    Svara
  12. NN

    SVTs bias till förmån för fackorganisationer och till nackdel för arbetsgivare

    Sedan strejk utbröt den 27 oktober 2023 har SVT hårdbevakat Tesla i Sverige för att företaget inte vill teckna kollektivavtal.
    (https://www.svt.se/nyheter/inrikes/strejk-inledd-pa-tesla-i-sverige)

    SVT skriver ”Kravet från facket är att bolaget ska teckna kollektivavtal, vilket skulle ge verkstadspersonalen samma villkor som sina kollegor i branschen.” men nämner inte i den artikeln varken att Tesla anser att de anställda redan har likvärdiga eller bättre villkor eller att kollektivavtal kan göra det svårare för anställa att förhandla upp sin egen individuella lön.

    SVT har också bevakat olyckan på en arbetsplats där en bygghiss föll och där fem personer nyligen omkom. I den rapportering från SVT som jag har tagit del av har det inte framkommit om det fanns kollektivavtal på den arbetsplatsen och inte heller har det ställts några frågor till facket vilket ansvar de tar för sina medlemmars säkerhet på arbetsplaterna.

    Svara
  13. NN

    Äkthet och ursprung för material som SVT publicerar

    SVTs Rapport kl 18 har vid cirka 5 minuter ett inslag om protesterna i Iran och presenterar inslaget med orden ”Filmerna från mobiltelefonerna i det här inslaget dom är granskade av nyhetsbyråerna.”
    (https://www.svtplay.se/video/37151673/rapport/rapport-19-nov-18-00-7)

    Uttalandet väcker några frågor:
    * Vilka är nyhetsbyråerna som har granskat filmerna?
    * Har alla filmer i inslaget granskats av alla de nyhetsbyråerna?
    * Hur gick granskningen till?
    * Vad blev utslaget efter granskningen? Har filmernas äkthet fastställts? Har filmernas ursrprung fastställts?
    * Kommer SVT även i fortsättningen att kommentera bilder från mobiltelefoner och säkerställa äkthet och ursprung före publicering?

    Vid ca 7 minuter har samma Rapport även ett inslag om armband som tillverkats av stål från stålverket Azovstal i den Ukrainska staden Mariupol. Det är i princip ett 2 minuter och 20 sekunder långt reklaminslag på nyhetsplats. Detta trots att SVT har ålagts tydliga regler att reklam inte får förekomma, och trots att de återkommande blir fällda för brott mot regeln i Granskningsnämnden.

    Svara
    1. NN

      För den som undrar kan jag informera att SVT i samma program redan dagen efter sänder bilder som av allt att döma är från en mobilkamera (vid cirka 3 minuter) men utan att nämna varken äkthet eller ursprung.
      (https://www.svtplay.se/video/37155545/rapport/rapport-20-nov-18-00-6)

      Gårdagens kommentar i programmet var alltså inte en indikation på någon bestående kvalitetsmedvetenhet hos redaktionen.

      Trist.

      Svara
  14. NN

    SVT och Expo om ”rasistiskt innehåll” på Spotify

    SVT skriver

    Nu har Stiftelsen Expo publicerat en granskning där 15 svenska poddar på strömningsjätten kan kopplas till rasistisk propaganda.

    (https://www.svt.se/kultur/ny-granskning-visar-flera-fall-av-rasistiskt-innehall-pa-spotify)

    SVT förtjänar kritik för att de inte länkar till Expo så att läsaren själv kan kontrollera källan. SVT pratar ibland om vikten av källkritik. Jag tycker också att källkritik är viktigt.

    Expo skriver i en artikel att

    15 poddar på strömningstjänsten kan kopplas till aktörer i miljön

    (https://expo.se/2022/01/hatet-som-sprids-spotify)

    Jag har läst Expos artikel, men jag hittar inte varken vilka de 15 poddarna är eller vad varje podds brist består i. Med ett enda undantag hittar jag inte heller några belägg.

    Har Expo publicerat en rapport som det går att ta del av så att man kan läsa detta? Det måste väl finnas något mer än bara Expos artikel?

    Svara
  15. NN

    Om SVTs önskan att ta del av konstruktiv kritik

    Med anledning av samma SVT-efterlysning av en intervjuperson (som jag nyss kommenterade) skrev Brit Stakston en krönika igår.
    (https://blankspot.se/helgkronika-hur-ska-svt-klara-valrorelsen-nar-enskilda-medarbetare-sa-enkelt-kastas-under-bussen/)

    I den hänvisar Stakston till ett citat från december 2021 av Charlotta Friborg som är programchef och ansvarig utgivare hos SVT:

    Charlotta Friborg: Vi behöver bli rustade. Och vi vill också få relevant kritik, att vår journalistik diskuteras. Det får inte finnas risk att vi sluter oss. Men vi måste särskilja på den kritik som vi förtjänar att höra, och de drev och hatkampanjer som riktas mot enskilda medarbetare.

    Om Friborg och SVT är intresserade av att få relevant kritik så kan Friborg kommentera ett par inlägg på mediegranskaren.se. Notera att själva formatet formar inläggen till att vara både konkreta (rubriken ”Vad är problemet?”) och konstruktiva (rubriken ”Vad skulle gjorts bättre?”) och uppmanar till reflektion (rubriken ”Fundera på följande”). Inte ens med vilja går det att skönja hat. Några drev förekommer inte. Mediegranskarens verksamhet finns inte på sociala medier.

    Det vore mycket spännande att få läsa kommentarer från SVT här. Det skulle nog bli ett intressant och konstruktivt samtal.

    Svara
  16. NN

    Obesvarade frågor efter SVTs efterlysning av en intervjuperson
    (https://www.dn.se/kultur/kritik-mot-svt-efter-att-reporter-efterlyst-forbannad-intervjuperson/)

    Enskilda medarbetare kan begå misstag. Särskilt om man är ny på jobbet. Ingen kritik riktas mot den nyanställde.

    Men cheferna på SVT behöver besvara ett par frågor:
    * Varför var det viktigt att den som skulle intervjuas var ”fackligt engagerad” och pratade ur ett ”fackligt perspektiv”?
    * Inom statliga medier är det vanligt att personal ”LASas ut” för att de inte ska få fast anställning. Kan det vara en bidragande orsak till att utbildningen av den strida strömmen nyanställda inte har varken tillräckliga resurser eller tillräcklig kvalitet? Hur säkerställer SVT att nyanställda har rätt kompetens?
    * Nyhetschefen på Morgonstudion säger att ”misstankar om att vi är ute efter vissa åsikter skadar förtroendet”. På vilket sätt går detta att reduceras till misstankar? Det står ju bevisligen i efterlysningen att SVT efterfrågar specifika åsikter.

    Svara
  17. NN

    Varför använder inte SVT gate-suffixet konsekvent?

    SVTs rapportering om Boris Johnsons festande skiljer sig från rapporteringen om Magdalena Anderssons städfirma.

    När jag gör en sökning på ”städgate” på svt.se får jag 0 träffar.

    När jag gör en sökning på ”partygate” på svt.se får jag strax under 15 träffar.

    Varför denna skillnad? Är inte städgate en större angelägenhet för skattebetalarna som betalar för SVT?

    Några av artiklarna om Johnson har rubrikerna ”Partygate: Detta har hänt” (https://www.svt.se/nyheter/utrikes/turerna-kring-boris-johnson), ”Ny uppgift: Johnson firades på kalas” (https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ny-uppgift-johnson-firades-pa-kalas), ”Expert: Johnsons position ”svagare och svagare”” (https://www.svt.se/nyheter/utrikes/expert-johnsons-position-svagare-och-svagare).

    Varför sätter någon en rubrik som innehåller orden ”Ny uppgift”? Om uppgiften inte var ny vore det väl ingen nyhet?

    Nyhetsvärdering och utformning är undermålig hos SVT.

    Svara
  18. NN

    Utelämnade, missvisande och felaktiga uppgifter i SVT-artikel
    (https://www.svt.se/nyheter/utrikes/numer-skrattar-fa-at-fragan-om-inbordeskrig)

    Fouad Youcefi skrev den 6 januari 2022 en artikel som handlar om risken för inbördeskrig i USA.

    Donald Trump och andra allierade till honom i månader spridit påståenden om omfattande valfusk.

    de som trodde att Donald Trump skulle sluta med falska påståendena om omfattande valfusk fick fel.

    Jag har tidigare skrivit om undermålig och vilseledande rapportering av SVT gällande valfusk i USA-valet 2020. I korthet: Ja, det förekom valfusk. Och, nej, det påverkade inte valutgången. Huruvida det kan kallas ”omfattade” är en subjektiv bedömningsfråga, och subjektiva bedömningar hör inte hemma i en analys.
    (https://www.mediegranskaren.se/synpunkter/#comment-17677)
    Donald Trump förlorade valet och har gjort flera märkliga uttalanden som inte har kunnat beläggas. Men varför nämns inte att Hillary Clinton har ifrågasatt valet 2016, om än mer inlindat:
    * (om Donald Trump) ”He knows he’s an illegitimate president.” (https://www.youtube.com/watch?v=XQesfLIycJw)
    * (om valet 2016) ”You can have the election stolen from you.” (https://www.youtube.com/watch?v=hUqxX0YAafg)
    Clintons uttalanden bidrar också till splittring.

    Youcefi skriver om när Kapitolium intogs av demonstranter 2021.

    Dagen för stormningen uppmanade presidenten demonstranterna som hade kommit till Washington D.C. att gå till Capitolium och ”slåss av bara helvete”.

    För den som vill läsa Donald Trump babbla på i sitt ”Save America Rally” den 6 januari 2020 finns hela texten att läsa.
    (https://www.rev.com/blog/transcripts/donald-trump-speech-save-america-rally-transcript-january-6)
    I Youcefis text framstår det som att det är en och samma uppmaning till demonstranterna: ”Gå till Kapitolium och slåss!”. I själva verket är det två olika uppmaningar på olika ställen i talet. En uppmaning att gå till Kapitolium. En annan uppmaning att ”fight like hell”.
    18:16 säger också Trump ”I know that everyone here will soon be marching over to the Capitol building to peacefully and patriotically make your voices heard.”
    Varför nämns inte ordet ”fredligt” i Youcefis text?
    Och varför nämns inte när demonstranter intog Hart Senate Office Building i samband med att Brett Kavanaugh nomenerats som domare till högsta domstolen? Desa demonstranter må vara färre till antalet och det är en annan byggnad, men metoden att genom ockupation obstruera mot den demokratiska processen är detsamma.
    (https://www.foxnews.com/politics/kavanaugh-protesters-flood-grassleys-office-ahead-of-hearing-weve-got-some-things-to-talk-about)

    polismannen Brian Sicknick, dog dagen därpå.

    Det stämmer, men det borde också framgå att han dog en naturlig död. Expressen har skrivit om det.
    (https://www.expressen.se/nyheter/kapitolium-polisen–dog-en-naturlig-dod/)

    41 procent av Republikanerna svarade att våld mot statsmakten ibland kan vara motiverat.

    USA var länge en koloni till Storbritannien och 1775 utbröt det Amerikanska frihetskriget. Ett motiv till det andra konstitutionstillägget (rätten att bära vapen) är att skydda medborgarna från statlig tyranni.

    Kontentan av Youcefis text är att splittringen i USA till största del kan skyllas på republikanerna. Texten hade blivit bättre av att visa att båda parter är orsak till splittringen.

    Utöver det stavar Youcefi genomgående fel på Kapitolium, vilket han skriver som ”Capitolium”. Jag förväntar mig att den utrikesreporter vid SVT som rapporterar om USA kan stava rätt när de hänvisar till byggnaden för landets lagstiftande församling. Jag förväntar mig också att artiklar av SVTs reportrar korrekturläses innan de publiceras.

    Jag har i en tidigare kommentar givit Youcefi beröm för att han själv omedelbart korrigerade ett litet misstag som han begick under sändning vid hans bevakning av USA-valet 2020.
    (https://www.mediegranskaren.se/synpunkter/#comment-17675)

    De utelämnade uppgifterna i artikeln som är fokus i min kommentar nu är av allvarligare grad. De gör Youcefi artikel missvisande på flera punkter och det påverkar mitt förtroende för honom som reporter.

    Svara
  19. NN

    Har SVT rapporterat om när Joe Biden hånar en reporter?
    (https://www.youtube.com/watch?v=xWrhRgkfwHA)

    Som jag kommenterade igår så gjorde Kulturnyheterna i november 2020 ett inslag om hur illa de ansåg Donald Trump behandlade reportrar.
    (https://www.mediegranskaren.se/synpunkter/#comment-17673)

    Den 25 januari 2022 publicerade The Guardian ett klipp på YouTube där Joe Biden hånar en reporter med orden ”Stupid son of a bitch”. Har SVT rapporterat om detta? Om inte, varför?

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Bra grävt. Är din fråga retorisk? 😛 Jag tror både du och jag vet varför.

      Svara
      1. NN

        Tack! Ronie Berggren och Björn Norström pratade om det i Ronies podd AmerikanskaNyhetsanalyser (26 januari 2022).
        (https://feeds.soundcloud.com/users/soundcloud:users:11107297/sounds.rss)

        När du undrar om min fråga var retorisk fick jag tänka till. Det var den kanske, men svar på sådana frågor kan också vara intressanta.

        Om det är så att SVT inte har rapporterat om det (vilket jag inte har sett) så skulle det ju kunna bero på att de inte känner till att det har hänt. Men om det är så då menar jag att det i sig är ett problem. Att de inte lägger lika mycket resurser på att bevaka Biden som Trump. Vilket dina två undersökningar visar:
        * Donald Trump: 422 artiklar med fokus (https://www.mediegranskaren.se/kartlaggning-av-svts-rapportering-kring-donald-trump/)
        * Joe Biden: 221 artiklar med fokus (https://www.mediegranskaren.se/svt-och-joe-biden/)

        Det skulle ju i och för sig kunna vara så att SVT vill samla på sig fler exempel för att kunna göra ett reportage lika långt som, men förhoppningsvis bättre än, reportaget som de gjorde om Trump i slutet av hans mandatperiod, och som de sände precis på valdagen 2020. Men jag har mycket svårt att föreställa mig att det inte hade tagits upp om Trump hade sagt något sådant.

        Men vad tror du?

        Svara
        1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

          Jag tror att SVT har problem med åsiktshomogenitet inne på redaktionerna, där medarbetare inte ifrågasätter varandra angående vinklingar och selektivt urval. Det leder i det här fallet till att man tycker det är helt normalt att kasta skit på Trump, för det är ju socialt accepterat. Och det har det varit inom vänsterliberala kretsar ända sedan han kom ned från rulltrappan 2015 och sade att Mexiko skickar in våldtäktsmän i USA.

          Sedan finns det också en ovilja att attackera personer, ideologier eller rörelser som man själva gillar, vilket jag tycker mina kartläggningar om Greta Thunberg och vänster- och högerextremism visar tydligt.

          Det finns en partiskhet hos SVT som inte märks om man bara kollar på Rapport på tv en gång per dag. Om man däremot följer dem under tid så märker man tydligt vissa mönster och röda trådar som löper genom allt de gör.

          Svara
  20. NN

    Politisk hemvist utelämnad för Mexicos president
    (https://www.svtplay.se/video/33731978/kulturnyheterna/kulturnyheterna-26-jan-18-15-2)

    SVTs Kulturnyheterna sände den 26 januari 2022 kl 1815 ett reportage om journalisters utsatthet i Mexiko. SVT har även publicerat en artikel på sin hemsida, och reportaget går att se där (men tyvärr otextat).
    (https://www.svt.se/kultur/pressfrihetsorganisation-myndigheterna-utreder-inte-brotten-mot-journalister)

    I reportaget syns hur en journalist på en presskonferens 2019 vädjade till Mexikos president, Andrés Manuel López Obrador, då hon fruktade för sitt liv på grund av en guvernör som tillhör presidentens parti. Hon blev nyligen skjuten. Reportaget säger också att Mexiko sedan länge har varit världens farligaste land för journalister. 120 reportrar har mördats sedan år 2000. López Obrador har själv kritiserats för sina hårda utspel mot medier.

    López Obrador beskrivs som center-vänster progressiv populist och ekonomisk nationalist.
    (https://en.wikipedia.org/wiki/Andrés_Manuel_López_Obrador)

    1976 inledde han sin politiska karriär som medlem av Institutional Revolutionary Party, som beskrivs som center till center-vänster.
    (https://en.wikipedia.org/wiki/Institutional_Revolutionary_Party)

    1989 gick han med i Party of the Democratic Revolution, som beskrivs som center-vänster till vänster.
    (https://en.wikipedia.org/wiki/Party_of_the_Democratic_Revolution)

    2014 grundande han partiet Morena, som bland annat beskrivs som center-vänster till vänster.
    (https://en.wikipedia.org/wiki/Morena_(political_party))

    Om detta istället hade handlat om ett land med en (för publiken lika okänd) högerpresident så gissar jag att SVT hade varit noga med att påpeka dennes politiska hemvist. I detta fall nämns inte presidentens politiska hemvist en enda gång i reportaget.

    I fallet med Trumps konflikt med media, som jag har kommenterat (https://www.mediegranskaren.se/synpunkter/#comment-17673), antar jag att SVT inte såg det nödvändigt att uppge att Trump var republikan (höger) eftersom de hade rapporterat om honom så flitigt under hela hans presidentskap att han redan var känd för tittarna.

    Svara
  21. NN

    Otroligt att Sveriges Radios utrikeskorrespondent inte känner till town hall meeting
    (https://sverigesradio.se/avsnitt/nervkittlande-valunderhallning-marie-nilsson-boij-paris)

    Town hall meeting har funnits i USA sedan åtminstone 1600-talet och är ett sätt för politiker att möta sina väljare. Både för att lyssna in vad väljarna har att säga, men också svara på deras frågor.

    Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Paris, Marie Nilsson Boij, rapporterar från det franska valet. Hon får se ett TV-sänt town hall meeting där en presidentkandidat tar frågor från publiken. ”I två och en halv timme?!” och ”Vilken briljant programidé!” utbrister hon. Jag undrar hur man kan bli utrikeskorrespondent utan att känna till detta?

    Flera andra länder har detta format där medier arrangerar så att väljare får möta och ställa frågor till politikerna. Men det finns inte i Sverige. Det säger en hel del om Sverige. Och det säger också en hel del om våra medier.

    Svara
  22. NN

    Inslag med spekulationer om påvens skivinköp
    https://www.svtplay.se/video/33625630/kulturnyheterna/kulturnyheterna-12-jan-18-15-2

    Påven har besökt en skivbutik. Kulturnyheterna spekulerar i vilka skivor påven fick av ägaren:
    * Led Zeppelin – Stairway to Heaven
    * Timbuktu – Alla vill till himmelen men ingen vill dö
    * Thåström – Alla Vill Till Himlen
    * Charlotte Nilsson – Take Me to Your Heaven
    * Thomas Di Leva – Dansa din djävul

    Varför? Vad har det för nyhetsvärde?

    Jag gissar att de krystade kopplingarna som låttexterna har till himmel och helvete ska vara roliga, men är Kulturnyheterna ett underhållningsprogram eller ett nyhetsprogram? Om det är ett nyhetsprogram, hör verkligen grundlösa spekulationer hemma där?

    Svara
  23. NN

    Illa dolda vänstersympatiser när SVT rapporterar om Chilenska presidentvalskandidater
    (https://www.svt.se/nyheter/utrikes/polariserat-presidentval-i-chile)
    Från 21 november 2021.

    Vänsterkandidaten Boric beskrivs uteslutande i positiva ordalag:
    * ”Chiles yngsta president i modern tid” (Bra! Ung och fräsch och modern!)
    * ”bred vänsterallians” (Bra! Brett, läs: ”stort”, stöd i en ”allians”!)
    * ”skattehöjningar för de rikaste” (Bra! Rikingarna ska sättas åt!)
    * ”sociala förbättringar” (Bra! Vem gillar inte förbättringar?)
    * ”miljösatsningar” (Bra! Vem gillar inte miljön?)

    Högerkandidaten Kast beskrivs uteslutande i negativa ordalag:
    * ”ett förflutet på ultrahögerkanten” (Dåligt! Låter extremt!)
    * ”förespråkare av konservativa familjevärderingar” (Dåligt! Låter mossigt och bakåtsträvande!)
    * ”har beskyllt migranter för kriminaliteten i landet” (Dåligt! Rentav elakt! Till och med lite rasistiskt kanske?)

    SVTs återkommande kantringar går uteslutande åt vänster…

    Svara
  24. NN

    Den uppenbara frågan ställs inte till kultur- och demokratiministern i Agenda
    (https://www.svtplay.se/video/32275007/agenda/agenda-28-nov-21-15)

    Den nytillträdda kultur- och demokratiministern Jeanette Gustafsdotter intervjuas i SVT:s Agenda av Nike Nylander. Stort fokus ligger på Ungern och inskränkningarna där i yttrande- och tryckfriheten.

    Den uppenbara frågan att ställa till Gustafsdotters är hur väl kritiken rimmar med hennes eget uttalande om gangsterrap för bara några dagar sedan: ”Absolut titta på det och se om det leder till brott. Då måste vi göra någonting åt det”
    (https://www.svt.se/kultur/nya-kulturministern-viktigt-att-titta-pa-vad-gangsterrappen-leder-till)

    Vad exakt menade Gustafsdotter med ”göra någonting åt det”? Det är svårt att förstå på något annat sätt än att hon åsyftar just inskränkningar.

    Bonus 1: Programmet sändes den 5 december, det är fel datum i SVT:s url till programmet.

    Bonus 2: Tidigare i programmet, inför ett inslag om Ukraina, visas en karta där tre områden är markerade: Krim, Donetsk, och ”Lufthansk”?! Området i fråga heter såklart Luhansk och inget annat.
    (https://sv.wikipedia.org/wiki/Luhansk)

    Det är fortsatt låg nivå på det SVT producerar.

    Svara
  25. NN

    SRs Godmorgon världen missar att Sverige ska välja statsminister på måndag

    Radioprogrammet Godmorgon världen, som sänds i Sveriges Radio P1 på söndagar, avslutar sina sändningar med att gå igenom kommande veckas viktiga händelser.

    Denna veckas program listade följande kommande händelser:
    Måndag: Musikaliska Akademien håller högtidssammankomst och firar 250-årsjubileum
    Tisdag: Vetenskapsakademiens slutrapport om Covid-19 presenteras
    Tisdag: Dom i mål mot Aung San Suu Kyi
    Onsdag: Covidpass för offentliga innomhusevenemang införs i Sverige
    Torsdag: SCB presenterar partisympatiundersökning
    Torsdag: Världscupen i skidskytte börjar i Östersund
    Fredag: Sverige spelar sin första match i innebandy-VM
    Fredag: Telecom-ministrar möts i bryssel
    Lördag: Simrishamn hyllar ryttaren Peder Fredricson
    Lördag: Presidentval i Gambia
    Söndag: Godmorgon världen tillbaka

    Har det gått Ekoredaktionen förbi att det ska hållas omröstning i Sveriges riksdag för att välja statsminister måndagen den 29 november kl 13?
    (https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2021/nov/25/pressmeddelande–talmannen-foreslar-pa-nytt-magdalena-andersson-till-statsminister/)

    Svara
  26. NN

    Fruktansvärda bilder i SVTs Rapportsändning kl 18
    (https://www.svtplay.se/video/31331870/rapport/rapport-16-nov-18-00-4)

    11 minuter in i programmet visas bilder från terrorattacker i Uganda där man i materialet bokstavligen ser människor dö. Detta finner SVT lämpligt att visa. På vilket sätt ökar det tittarnas förståelse för omvärlden? Är detta vad SVT menar med publicistiskt ansvar? Hur försvarar man en sådan publicering?

    Regel nummer 9 i pressens publicitetsregler säger ”Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn.”
    (https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-press-radio-och-tv/publicitetsregler)
    På vilket sätt har SVT tagit hänsyn till den regeln?

    Bilderna bör inte visas överhuvudtaget. Det är att gå terroristernas ärenden.

    Sändningstillståndet säger ”Den som sänder tv i marknätet ska ta hänsyn till genomslagskraften i radio och tv när det gäller utformning, ämnen och tiden för sändning. Bestämmelsen tillämpas vid bedömning av program som innehåller eller behandlar till exempel våld, sex och droger och innebär att programföretagen ska visa varsamhet.”
    (https://www.mprt.se/regelverk/Sa-regleras-radio-och-tv-sandningar/innehallsregler-for-radio-och-tv/)
    På vilket sätt har SVT tagit hänsyn till den regeln? Vilken hänsyn det statliga mediebolaget har tagit till unga människor som ser på TV kl 6 en vardag?

    Hur kan kompetensen om vilka regler som gäller vara så oerhört låg bland verksamma och beslutsfattare i ett bolag som har en mångmiljardbudget? Vilka krav på kompetens om pressetik och publicering ställs på den som söker anställning på SVT? Vilken fortbildning erbjuder företaget sina anställda?

    Är det här bilder som vi som tittare ska vänja oss att se på SVT i framtiden?

    Ett riktigt bottennapp till publicering!

    Svara
  27. NN

    Filmen Aniara från 2019 är en svårslagen allegori över Sverige 2021
    (https://www.svtplay.se/video/29908690/aniara) kan ses till och med 21 mars 2021

    * Skeppet Aniara – Sverige
    * Kapten Chefone – Stefan Löfven
    * Kommandobryggan – regeringen
    * passagerarna – medborgarna
    * Miman – Förströelse och underhållning (film, musik, dataspel)
    * mimaroben – journalistkåren som dövar medborgarna med förströelse och oviktigheter
    * Isagel – journalistik som disciplin
    * astronomen – alla de sanningssägare som tystats och svartmålats genom åren
    * Daisy Doody – bekräftelser på sociala medier
    * sekterna – klimatrörelsen, feminismen, Black lives matter, vänsterrörelsen
    * rymdskrot som för Aniara ur kurs – alla de genom åren dåligt underbyggda besluten i regering och riksdag

    Chefone – ”Det sista vi vill är att folk ska sluta hoppas. Därför kommer jag ikväll på informationsträffen säga att allting går enligt planerna. Och det är en front vi måste hålla gemensamt. Är det uppfattat?”

    Svara
  28. NN

    Två allvarliga brister hos SVT blottade i samband med Rapport kl 18:00 den 22 februari 2021
    (https://www.svtplay.se/video/29917458/rapport/rapport-22-feb-18-00-5) (Reguljär sändning, Länken leder till en sida med texten ”Det finns inget på den här sidan”.)
    (https://www.svtplay.se/video/29917462/rapport/rapport-22-feb-18-00-6) (Teckenspråkstolkad, länken leder till en sida med texten ”Det finns inget på den här sidan”.)
    (https://www.svtplay.se/rapport) (Visar att 18-sändningen saknas även när 19:30-sändningen hade publicerats)

    Vid omkring 7 minuter sänds ett reportage ”Covid 19, Nya lokala restriktioner”. I början av reportaget säger reportern i inslaget fel, gör pruttljud med munnen och börjar om från början. Det är med andra ord en felsägning som råkade följas av en miss i klippningen. SVT uppmärksammade själva detta fel och i 19:30-sändningen har reportaget klipps om och detta fel, och även en annan mindre felsägning i samma reportage (en upprepning), har korrigerats.

    Att reportrar råkar säga fel när de spelar in prator till sina inslag är en helt normal del av arbetsprocessen. Sådana fel korrigeras i klippningen. (Just utdragna ljud med hög volym underlättar identifiering vid digital redigering i ljudprogram som visar en grafisk vågformsrepresentation av inspelat ljud. En annan teknik är att efter ett fel under inspelningen knacka med en penna på mikrofonen för att skapa ett par ”spikar” i ljudet som senare lätt går att se i representationen under redigeringen.)

    Just denna gång råkade klipparen missa det. Jag riktar ingen kritk mot varken reporter eller klippare (inte ens om de råkar vara samma person). Dessa mänskliga misstag är inte de brister som titeln i mitt inlägg åsyftar. Det är istället det som har hänt före, och det som händer efter, 18-sändningen som är allvarligt och anmärkningsvärt. Min kritik handlar om brister i kvalitetsledning och brister i publicistiska beslut.

    När 18-sändningen är slut blir programmet tillgängligt en kort stund på svtplay, men försvinner sedan. Den teckenspråkstolkade versionen blir tillgänglig en kort stund, och försvinner sedan också den. Ingen förklaring, ingen motivering, ingen kommentar om de uteblivna publiceringarna. Inget! Helt utan förklaring är hela nyhetssändningen bara borta. Utraderad. Som om den aldrig hade existerat.

    Det här ser inte bra ut alls! Har SVT plockat bort ett program från sin site för att skydda sitt eget rykte? För en sådan struntsak? Programmet har skattebetalarna finansierat, och vi har därför också rätt att ta del av det.

    Det här beteendet, att återkommande försöka mörka och gömma undan sina misstag, är tyvärr inte en enkild händelse och det visar på ett mönster hos SVT. Om SVT tror att detta är ett effektivt sätt att undgå kritik och vinna förtroende så visar det bara att de underskattar publikens krav på hederlighet och ödmjukhet inför sina egna brister.

    Den ena allvarliga bristen som blottas är den bristande kvalitetskontrollen. Det beror förmodligen på underbemanning och överbelastad personal men även med absolut säkerhet på bristande resursfördelning och felprioriteringar inom företaget. SVT borde lägga ner lek- och spel- och mys- och trevlighetsprogrammen och istället fokusera resurser på kvalitet inom kärnuppdraget. SVT verkar sakna kvalitetskontroller och förbättringsprocesser, och behärskar inte prioritera de resurser i form av skattemedel som företaget tilldelas.

    Den andra allvarliga bristen är att SVT systematiskt sopar egna problem och misstag under mattan samtidigt som man med hög svansföring lyfter fram tillkortakommanden och utkräver ansvar av andra aktörer i samhället: myndigheter, företag och i vissa fall till och med enskilda medborgare.

    De enda som med säkerhet vet orsaken till varför programmet plockades bort från svtplay är nog bara sändningsproducenten och ansvarige utgivaren. Var det missen i pratan och klippningen? Den enda påtagliga skillnaden i sändningen 19:30 (utöver putsen av reportagets klippning) är att inslaget ”LKAB, Mindre mineral än väntat” har tagits bort och att i inslaget ”EU, Klartecken för sanktioner mot Ryssland” har intervjun med utrikesminister Ann Linde tagits bort. Det är inga stora ändringar med andra ord. Och det är verkligen inte första gången jag har uppmärksammat lite pinsamma misstag i SVTs sändningar och därefter noterat att just den sändningen inte går att se i efterhand. Se därför inte detta inlägg som ett bevis, men som en indikation på ett möjligt systemfel hos SVT som det är värt att vara vaksam på.

    Gratis konsultation till SVT: Korrigera kurs!

    Svara
  29. NN

    I Agenda den 14 februari 2021 tar det exakt 13 sekunder från det att Per Bolund har börjat prata innan han har hunnit säga att kärnkraft är ”en dyr och farlig energikälla”.
    (https://www.svtplay.se/video/29758622/agenda/agenda-14-feb-21-15) (lyssna vid 6 minuter)

    Henrik Jönsson säger att kärnkraft är den säkraste och miljövänligaste energikällan som mänskligheten känner till men att svenska politiker uppsåtligen har gjort det omöjligt att driva kärnkraftsbolag i Sverige.
    (https://www.youtube.com/watch?v=jY3kjSJuu3o)

    Jönsson har nu i över tre års tid veckovis skapat högkvalitativa folkbildande program och även längre intervjuer med både politiker och kulturpersonligheter. Han gör stilrena och träffsäkra poänger och pekar på brister och märkligheter i svenska system, förvaltning och media.

    Jag vill rikta ett stort tack till Henrik Jönsson, till alla som har hjälpt honom i produktionen och till alla som har bidragit med pengar så att denna katalog med program kunde skapas. Den här åsiktsmångfalden är mycket välkomen i ett annars ganska homogent medialandskap.

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Jag brukar följa Henrik Jönsson då han gör bra efterforskning, och inte bara sitter och spekulerar. Men han är en propagandist, och i sin video om energikrisen tar han varken upp nackdelen med kärnavfallet, och vad jag kunde höra nämner han inte heller att effektskatten på kärnkraften är avskaffad sedan flera år tillbaka. Så han är precis som media ganska selektiv för att kunna forma ett visst budskap.

      Jag tycker båda sidor har en poäng. Ringhals 1 och 2 stängdes ned för tidigt eftersom elnätet från norr till söder inte är utbyggt ordentligt än, och det kommer ta lång tid innan så sker. Men samtidigt exporterar Sverige betydligt mer el än vi importerar, så miljöeffekten är utan tvekan på plussidan där.

      Svara
      1. NN

        Bra att du tar upp att Jönsson inte nämner kärnavfallet. Visst nämner båda sidor poänger som man bör beakta.

        Om jag ska kommentera Jönssons produktion som helhet så tycker jag att den fungerar som ett nödvändigt komplement till de nyheter och företeelser (många gånger rapporterade ur ett vänsterperspektiv) som visas i statlig media och medier med presstöd. Jag tycker att det är orättvist att de som uppskattar Jönssons perspektiv helst både ska stödja hans verksamhet med frivilliga donationer samtidigt som de av staten tvingas att betala för en rapportering som de säkert har många invändningar mot.

        Svara
  30. NN

    Praktiserar SVT tekniken take-out-the-trash-day?
    (https://www.svtplay.se/video/29794486/rapport/rapport-12-feb-18-00-7)

    I Rapport kl 18 den 12 februari 2021 publicerade SVT tre högst uppseende väckande siffror:
    * hälften av högstadieeleverna är orolig att utsättas för brott
    * nästan hälften av högstadieeleverna uppger att de har utsatts för brott
    * få utsatta polisanmäler

    Uppgifterna indikerar att en generation växer upp med kronisk oro och saknar förtroende för rättsvårdande myndigheter. Är detta är en bidragande orsak till den psykiska ohälsan bland unga?

    Uppgiften kommer från Brottsförebyggande rådets rapport som publicerades för över tre månader sedan: Redan den 5 november 2020.
    (https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2020-11-05-oro-for-brott-far-elever-att-begransa-sin-vardag.html)

    Trots att uppgifterna är sprängstoff väljer alltså SVT att avvakta publicering i tre månader och att sedan publicera nyheten på en fredag.

    Take-out-the-trash-day är en teknik i Vita huset där de använder just fredagar som en dag där de dumpar negativa nyheter bland många andra och hoppas att de ska gå medierna förbi när alla vill ta helg.

    Det kan finnas anledning att vaksamt notera just vilka nyheter som publiceras på fredagar (eller helger), och hur andra medier följer upp dessa nyheter. För den här nyheten hade förtjänat en betydligt mer framskjuten position, särskilt eftersom SVT hade sparat den så länge som tre månader.

    Svara
  31. NN

    Vad innebär det att SVTs serie ”30 minuter” består av 15 avsnitt, trots att riksdagen idag bara består av åtta partier? Tänker SVT låta fler partiledare komma till tals och presentera nya perspektiv och lyfta andra problem än riksdagspartierna mal om och om igen? För det finns ju faktiskt fler än 8 partier i Sverige. Vissa av dem är nischade, men har också spjutspetskompetens inom sitt fokusområde.
    (https://www.svtplay.se/30-minuter)

    Utöver de 8 riksdagspartierna hoppas jag få se intervjuer med partiledare från följande partier:
    * Feministiskt initiativ
    * Alternativ för Sverige
    * Medborgerlig Samling
    * Piratpartiet
    * Direktdemokraterna
    * Landsbygdspartiet oberoende
    * Enhet

    Det vill säga de sju största partierna utanför riksdagen. Dessa partier representerar tillsammans 85 000 medborgare varav många aldrig har fått se sina politiska representanter i längre intervjuer på SVT. Samtal med dessa skulle vitalisera debatten och injicera ny energi, nya ideer i en annars ganska förutsägbar offentlig debatt. Det skulle också ingjuta lite mod i dessa medborgare och signalera att de också är en viktig del av demokratin.

    Nej, det är förmodligen inte alls något sådant som SVT avser göra… Den som vill höra dessa röster får söka sig till alternativa kanaler. Tips:
    * Gränslöst (t ex MED): https://feeds.acast.com/public/shows/panshirikyeyuneamid
    * Hur kan vi (t ex FI, MED, AFS): https://rss.podplaystudio.com/463.xml
    * Dekonstruktiv kritik (t ex MED, PP, KLP): https://feeds.soundcloud.com/users/soundcloud:users:197875983/sounds.rss

    Det är anmärkningsvärt hur stor diskrepansen är mellan SVTs syn på sig själva som demokratins fanbärare, och det arbete för demokratin som de inte utför. Men, visst! Jag har gärna fel i detta!

    Svara
    1. NN

      Kort uppföljning på detta 2023:

      Sedan starten hösten 2021 har, vad jag kan se, inte en enda partiledare som representerar ett parti utanför riksdagen intervjuats. Inte en enda. Istället intervjuas sittande makthavare om och om igen. Att inte låta opposition även utanför riksdagen komma till tals och lyfta nya frågor och presentera sina lösningar gynnar bara de som för stunden har makten.

      Bonus 1: SVT stavar fel på moderaten Sophia Jarls namn.

      Bonus 2: Det är märkligt att SVT avpublicerar dessa intervjuer med makthavare. Det finns ingen anledning att de inte kan ligga kvar. Det är skattebetalarna som har finansierat dessa program och bör därför också ha tillgång till dem.

      Svara
  32. NN

    SVTs satirprogram Svenska nyheters lite längre (och tydligare aktivistiska) inslag den 29 januari 2021 handlade om företaget ”Crowd1”, vars verksamhet mest liknar ett pyramidspel.
    (https://www.svtplay.se/video/29852718/svenska-nyheter/svenska-nyheter-sasong-7-29-jan-22-00)

    Inslaget var 16 minuter långt i ett program som är 29 minuter långt och tar därmed upp mer än hela andra halvan av programmet. Känner redaktionen inte till begreppet disposition? Programmet är i skriande behov av kompetenta medarbetare som Sandra Ilar och Jens Ganman.

    Om Crowd1 har förekom i SVTs nyheter under den veckan så har det gått mig förbi. Och jag hittar ingen artikel om företaget på svt.se.

    Det är väl inte så att SVT sparar vissa nyheter för förstapublicering i sitt satirprogram? Att de skjuter över ämnen dit istället för att ta upp dem på nyhetsplats?
    Som nyhetskonsument förväntar jag mig att nyheter ska presenteras på nyhetsplats så fort det är möjligt. Antingen har man tillräckligt för en publicering, eller så har man det inte. Inslaget ger intrycket av att SVT inte riktigt litar på att det har nog på fötterna, men kör det i Svenska nyheter för att vid sämsta utfall kunna gömma sig bakom att det skulle vara ”satir”.
    För om inslaget faktist var Svenska nyheters eget gräv, då är det ett rejält underbetyg till nyhetsredaktionen.

    Det är väl inte så att man i satirprogrammet tillåter sig vara mer öppet aktivistiska än på nyhetsplats, och att vissa inslag därför lämpar sig bättre där?
    Varför publicerar man annars en nyhet i ett satirprogram snarare än på nyhetsplats?

    Svara
  33. NN

    Jens Liljestrand deltog i Aron Flams podd Dekonstruktiv kritik.
    (https://feeds.soundcloud.com/stream/974303113-aronflam-jens-liljestrand-biden-vs-the-constitution.mp3)

    Liljestrand är vältalig och lyssnande. Spännande samtal!

    Men jag tror att Liljestrand har fel när han argumenterar för att den stora skillnaden mellan BLM-demontrationerna sommaren 2020 och stormningen av Kapitolium i januari 2021 skulle bero på att den senare skulle bygga på en FELAKTIG premiss (ett stulet val) och den förra på en KORREKT premiss (systemisk rasism inom polisen). Här hade jag hoppats att Flam skulle hänvisa till fakta om polisskjutningar i USA. Jag vill uppmana både Liljestrand och Flam att avsätta 5 minuter till denna video: https://www.youtube.com/watch?v=UQCQFH5wOJo
    I korthet: ”Harvard economics professor Roland Fryer concluded that there is zero evidence of racial bias in police shootings.”

    Svara
    1. NN

      Det kan noteras att Jens Liljestrand medgav att Trump gjorde följande saker bra:
      * Fredsavtalet i mellanöstern
      * Fängelsereformen
      * Framtagningen av Coronavaccin på mindre än ett år

      Det bidrar till att han framstår som lite mer nyanserad och lite mer trovärdig.

      Svara
  34. NN

    Podden Gränslöst med Mustafa Panshiri, Malcom Kyeyune och Callis Amid har i en serie intervjuat partiledare:
    * Jimmie Åkesson (SD)
    * Nyamko Sabuni (L)
    * Ulf Kristersson (M)
    * Ilan Sadé (MED)
    * Ebba Busch (KD)

    Det har varit roligt att höra partiledarna i längre resonemang än de snuttifierade debatter och intervjuer och lösryckta soundbites utan uppföljning som ses i statlig media. Vill man veta vad partiledarna faktiskt tycker och resonerar så är det här ett bättre format än de märkliga föreställningar med pajkastning som de halvårsvis återkommande ”Partiledardebatterna” i SVTs agenda bjuder. Där får ju varje partiledare totalt kanske 10 minuter talartid var.

    I slutet av det sista avsnittet i serien berättar Panshiri att Centerpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte ställde upp i podden.
    (https://sphinx.acast.com/p/open/s/5e1b45941d1017b648651bab/e/60085dd0cb70c6628f64f89d/media.mp3)

    Det var såklart trist, men kanske inte heller helt oväntat. Jag får uppfattningen att just dessa partier egentligen inte är intresserade av längre resonemang eller sakliga debatter eftersom en hel del av deras argumentation alltför ofta bygger på att känslor ska trumfa rationella argument och det funkar inte bra i längre format.

    Men det gäller inte alla. Lorentz Tovatt ställde upp i Dekonstruktiv Kritik strax före jul och gjorde bra ifrån sig.
    (https://feeds.soundcloud.com/stream/951616933-aronflam-lorentz-tovatt-vs-dekonstruktivkritik.mp3)

    Heder också till Anders Pontara, tf utrikeschef på Sveriges Radios Ekot, som låter sig intervjuas och svara på Aron Flams frågor i det senaste avsnittet av samma podd. Men modereringen av kommentarer på SRs artiklar och reportage är undermålig. Man gör det lätt för sig när man plockar bort inlägg med saklig kritik från lyssnare. Kom ihåg att det är lyssnare som faktiskt är med och finansierar verksamheten! Visa lite respekt, lyhördhet och ödmjukhet!
    (https://feeds.soundcloud.com/stream/972184087-aronflam-svt-sr-vs-ze-jews.mp3)

    Svara
  35. NN

    Doom och gloom när Trump vann. Fest och firande när Biden vann.
    (https://www.svtplay.se/video/29710062/kulturnyheterna/kulturnyheterna-19-jan-18-15)
    (https://www.svtplay.se/video/29710110/kulturnyheterna/kulturnyheterna-22-jan-18-15-5)

    Både Donald Trump och Joe Biden vann med små marginaler, 2016 respektive 2020. Båda hade alltså stöd av ungefär hälften av väljarna, medan den andra halvan önskade sig en helt annan utgång av valen. Trots det är det stora skillnader i SVTs rapportering av de två händelserna. Under valnatten 2016 sjönk humöret för Anna Hedenmo betänkligt när det stod klart att Trump skulle vinna 2016. Men när Biden vann 2020 rapporterar Kulturnyheterna om hur Patti Smith ”hyllar demokratin” och hur New Radicals säger att de ska ”sprida ljus till en nation i behov av enande och normalitet” (vilket låter som det är saxat från ett pressmeddelande).

    Dessa tre exempel är naturligtvis inga starka belägg för en skev rapportering, men de utgör en del av en större helhet som tydligt indikerar en likriktning åsikts- och tankemässigt inom det statliga mediebolaget. Det är ett problem som SVT borde ha åtgärdat för länge sedan.

    SVT har stora problem med undermålig mångfald och representation. Men det är inte halten melanin i huden hos de anställda, eller formen på deras ögon och näsor som är problemet, vilket SVT verkar tro. Problemet är oförmågan att ta till sig kritik, oviljan att lyssna på avvikande meningar. Det är kanske inte konstigt hos en stor, föråldrad institution som i 65 år har ägnat sig åt envägskommunitation.

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Jag håller på med en kartläggning om Joe Biden nu, när den blir klar om ett år kan vi jämföra hur de rapportera om Trump då den kartläggningen redan finns.

      Annars tror jag också att just definitionen av mångfald är där skon klämmer. Den borde baseras på ideologi och åsikter, och inte på var folk kommer ifrån eller hur de ser ut.

      Svara
      1. NN

        Det ska bli intressant att se resultatet av din undersökning om hur media rapporterar om Joe Biden.

        När man sedan jämför resultatet med undersökningen om Trump så får man komma ihåg att undersökningarna omfattar olika perioder av deras presidentskap. Undersökningen om Trump omfattade 5 november 2018 till och med 4 november 2019, vilket är en ganska bra bit in i hans presidentskap. Å andra sidan kan det finnas andra faktorer som påverkar mer. Det är till exempel bra att undersökningen om Trump avslutades långt innan Coronarapporteringen, för nu kan den inte avfärdas med att påstå att det skulle bero på det.

        Svara
  36. NN

    Ett helt avsnitt av ”Marmorstein svarar” utan mikrofon
    https://www.svtplay.se/video/29772858/nyheter-direkt/politik-marmorstein-svarar

    Man tror knappt att det är sant, men SVT sänder alltså ett helt avsnitt med SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein där hon inte har en mikrofon. Vissreligen är programmet bara 10 minuter långt, men ändå! Hur är det möjligt?

    Med skattefinansiering på dryga fem miljarder kan man tycka att SVT borde ha någon som ansvarar för att ljudet i programmen fungerar.

    Svara
  37. NN

    Hyffsat balanserad rapportering av statliga Sveriges radio om stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021:
    * USA-podden: https://sverigesradio.se/avsnitt/1649188
    * P1-morgon: https://sverigesradio.se/avsnitt/1649218
    I båda inslagen görs skillnad på de som tog sig in i kongressen och de övriga fredliga demonstranterna. Bra!
    Fernando Arias i USA-podden är visserligen ojämn på ett par ställen men har en jättebra och klarsynt prata vid 46 minuter om konsekvenserna av att avsätta Trump i förtid. Mycket bra!

    Men som mediekonsument gör man som vanligt klokt i att komplettera med fria och oberoende medier:
    * Kvartal: https://sphinx.acast.com/kvartal/veckopanelen-demokraternaleverocksaienbubbla/media.mp3
    * Amerikanska Nyhetsanalyser: https://feeds.soundcloud.com/stream/962106091-macleod1001-av1258-trump-bar-ansvaret-for-invasionen-av-capitolium-men-skadegladje-ar-kontraproduktivt.mp3
    * Markus och Malcom: http://feedproxy.google.com/~r/MarkusOchMalcom/~5/6TgSlZz0GHA/962471263-markus-och-malcom-trump-tauren-stormar-kapitolium.mp3

    Särskilt glädjande är att Kvartals veckopanel har ryckt upp sig och är tillbaka på banan. Panelisterna Karin Svanborg-Sjövall, Dan Korn och Carl Hamilton vrider och vänder på händelsen. Programledaren Staffan Dopping visar att han är en av Sveriges bästa journalister.

    Svara
  38. NN

    YouTube har stängt ned kanalen Svensk Webbtelevision (Swebbtv) som bedriver medborgarjournalistik och som har publicerat flera inslag som knappast stryker varken statsmakten eller mediemakten medhårs.
    (https://www.youtube.com/channel/UCD2d9CSkWXxnj3fBhEj3Pyw)

    Enligt Palaestra Media, som sände ett inslag den 26 december, hade kanalen cirka 65 000 prenumeranter.
    (https://www.youtube.com/watch?v=JWfaQf3LBUo)

    Det här är en nyhet som jag förväntar mig läsa om på svt.se, men jag hittar inget om det där. Här är de senast publicerade kulturnyheterna på svt.se/kultur:
    * Se de privata bilderna från den kontroversiella turnén med ”Svullo” och Eddie Meduza (27 dec)
    * Tjugoårigt jubileum för Denise Rudberg: ”Jag har varit både dumdristig och modig” (27 dec)
    * Författaren Siv Widerberg är död (26 dec)
    * Här är kulturbråken som livade upp 2020 (26 dec)
    * Filmrecension: Vacker jazz och tankar om döden i årets stora Pixar-animation (25 dec)
    * Perfekt feelgood och nattsvart krim – Här är årets bästa tv-serier (25 dec)
    (https://www.svt.se/kultur/)

    Jag har svårt att se att någon av dessa artiklar skulle vara viktigare än nyheten om Swebbtv.

    Ibland behöver man uppmärksamma inte vad som rapporteras, utan vad som inte rapporteras.

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Det är väl ingen hemlighet att SVT inte är särskilt förtjusta i ”alternativ” media. Man hänvisar väldigt sällan till dem, och länkar i princip aldrig. Sedan ska man komma ihåg att Swebbtv fick flera varningar angående hatretorik, då flera av deras gäster uttalat sig nedvärderande om muslimer som grupp. Det kan man tycka vad man vill om, men de testade gränserna och åkte dit.

      Svara
      1. NN

        Jag har inte sett alla Swebbtvs program, men har tittat på ganska många och jag har inte reagerat på något i de program som jag har sett. Och det är nog ett okontroversiellt påstående att Swebbtv har producerat mycket bra saker. En prekär detalj för alla makthavare (oavsett om det är regeringen, SVT eller YouTube/Google) är att Swebbtv ofta intar en oppositionell och kritisk ståndpunkt. Så att Swebbtv uppfattas som ”obekväma” förvånar mig inte. Men den låga toleransen för detta obekväma och för avvikande meningar bekymrar mig. Det stämmer som du skriver att SVT inte verkar särskilt förtjusta i alternativ media. Inte Svensk sådan i alla fall. Oppositionella medier i andra länder gillar man mer. Dessa framställs ofta som sanningssägare och frihetskämpar.

        Så kallad ”hatretorik” vet jag inte vad det är för något, och det framgår inte heller i någon av Svenska Akademiens ordböcker.
        (https://svenska.se/tre/?sok=hatretorik)

        Mikael Willgert på Swebbtv säger att YouTube/Google menar att det program som orsakade nedstängningen var ”Ring Swebbtv Live nr 47 om hur Sverige mår med Johan Widén och Lennart Matikainen”.
        (https://beta.swebbtv.se/videos/watch/8226f63a-db7a-4414-ac00-fc5d3178eed2)

        Lyckligtvis finns det programmet tillgängligt så att var och en kan lyssna igenom det själv och därmed bilda sig en uppfattning om det finns något där som skulle kunna vara ”hatretorik” (vad nu det är för något). Är det när Lennart Matikainen säger till en av inringarna att ”Yarris, jag är så himla glad att du ringer in, för du visar verkligen fördelarna med en positiv invandring.”?
        (https://beta.swebbtv.se/videos/watch/ffb38dd7-c30d-47eb-87c7-4f4eba5c2839)

        Om det är något inslag som YouTube/Google menar bryter mot deras regler, då tar man rimligtvis ned just det specifika inslaget och talar samtidigt om för Swebbtv exakt vad i inslaget som bryter mot reglerna. Om YouTube/Google inte talar om vad de anser har brutit mot reglerna då kan man heller inte förvänta sig att användarna ska kunna rätta sig efter dem. Istället blir det en makaber gissningslek med verksamhetens överlevnad som insats. Inom juridiken talar man om principen om förutsebarhet som en viktig komponent för att uppnå rättssäkerhet.

        Dock är det nog så att YouTube/Google gärna avsiktligen håller reglerna diffusa så att de kan fortsätta tillämpas godtyckligt och lite svepande hänvisa till luddig begrepp som ”hatretorik”. Då uppnår man så kallad ”Chilling effect”, vilket motverkar den ack så obekväma yttrandefrihet.
        (https://en.wikipedia.org/wiki/Chilling_effect)

        YouTube/Google kan plocka bort kritikerna långsamt en efter en. Men då kan de heller inte hävda att YouTube är en plattform. Då är de istället publicister, och då gäller andra regler.

        Gällande Swebbtv: Om ”flera av deras gäster uttalat sig nedvärderande om muslimer som grupp” och om det är så allvarligt att det resulterar i en avstängning av hela kanalen med hundratals program som Swebbtv producerat så utgår jag ifrån att ”flera” här innebär fler än 10. Då borde det vara tämligen enkelt att uppge vilka gäster som det handlar om. Vilka program? Ge länkar och tidkoder, tack!

        För en sak jag har lärt mig är att när någon utmålas som ”rasist”, ”nazist”, ”fascist”, ”sexist”, ”homofob” eller ”islamofob” då ska källan ALLTID kontrolleras.

        Svara
        1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

          Jag har också sett många av deras program, och jag säger inte att jag håller med YouTube om deras bedömning, men att jag förstår var den kommer ifrån. I programmet som du länkar till säger till exempel en gäst att ”det inte är OK att nyanlända torterar våra unga” (32:53), utan att programledarna går in och säger att det inte är alla som gör det, utan bara ett fåtal. Även om man inte nödvändigtvis håller med om något måste man ändå kunna förstå hur den andra sidan tänker. Är du med på hur jag menar?

          Att det finns ett problem med godtycklig moderering är inget nytt. Det har funnits sedan de första internetforumen dök upp. Både med klausuler som ”vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg av vilken anledning som helst” och regler som Flashbacks ”trams och off topic”, som då och då används för att ta bort trådar moderatorerna helt enkelt inte gillar. Vad är trams? Det är olika saker beroende på vem du frågar, och vips har du som moderator närmast total makt att ta bort lite vad du vill eftersom tolkningen i sig är godtycklig.

          Problemet med Silicon Valley-företagen är att deras plattformar har blivit helt dominerande, och de flesta vet var någonstans politiskt dessa företag står. Förr var det inte många som brydde sig om godtyckliga moderatoråtgärder, för då handlade det om små forum med få användare. Men pratar vi YouTube har sajten blivit det nya åsiktstorget, något vår grundlag om yttrandefrihet inte är anpassad för.

          Jag har själv valt att avstå helt från sociala medier just på grund av den censur jag sett förekomma. Det beslutet tog jag när jag startade sajten i november 2018, och den texten står fortfarande här på sajten. Olika kanaler och grupper använder såklart YouTube för att få snabbare spridning och växa snabbt, men då får man även vara beredd på att spela efter deras regler, oavsett vad man tycker om dem.

          Vill man ha ändring måste den ske demokratiskt, alltså att man skapar opinion (vilket jag ser att ”alternativ” media försöker göra idag). Man kan absolut ifrågasätta YouTubes beslut och deras definitioner av hatretorik. Hade jag suttit på YouTube hade jag inte plockat bort Swebbtv, men jag kan samtidigt förstå att de gjorde det.

          Svara
          1. NN

            Att någon inte uttryckligen tar avstånd från något som någon annan har sagt betyder inte att man håller med om det som sades. Att hålla männsikor ansvariga för vad andra har sagt är ohederligt. Frågor som ”Varför har du inte tagit avstånd från x, y, z?” är lömskt insinuant och trissar upp konfliktnivån. Det är den här beröringsskräcken som gör att Stina Oscarsson får problem när Stadsmuseet får panik. Det är en vanföreställning som har dominerat Sverige i decennier och som har kastat landet tillbaka till en debattnivå som liknar något från medeltiden. Jag tror stenhårt på Stina Oscarsson! Hennes mod, nyfikenhet och ödmjukhet är rörande. Hennes intellekt och saklighet är stimulerande och beundransvärda.
            (https://www.mediegranskaren.se/svt-bjuder-in-vinklad-historiker-for-att-ratta-till-budskapet-fran-mattias-karlsson/)

            Det är fullt legitimt att säga ”Jag vet inte” eller ”Jag bryr mig inte” eller ”Jag orkar inte”. Jag vet att det retar gallfeber på vissa gap-aktivister som får sin makt och näring av människors rädsla för att bli utesluten från gemenskapen och därför reflexmässigt rättar sig i deras led. Jag vill inte göda det.

            Gällande uttalandet att ”det inte är OK att nyanlända torterar våra unga” så är jag fullt medveten om hur det riktigt vattas i munnen på SwebbTVs belackare i deras vilda fantasier om vilka fantastiska halmdockor som kan byggas och sedan lätt brännas ned. Man tolkar
            ”det inte är OK att nyanlända torterar våra unga”
            som om det istället löd
            ”det inte är OK att alla/majoriteten nyanlända torterar våra unga, så som nu sker”

            Den första formuleringen är ett påstående som alla som förstår vad som avses kan ställa sig bakom.
            Den andra formuleringen vore ett felaktigt påstående som vore direkt löjligt.

            Det ska inte behöva förklaras. Den som behöver det förklarat för sig kan gå och sätta sig vid barnbordet och låta vuxna människor sköta snacket.

            Men visst, jag är med på hur du menar. Jag förstår hur YouTube/Google tänker. Men jag menar att deras tankeverksamhet är undermålig. Och med tanke på vilka resurser de sitter på så är det inte acceptabelt. Man kan med rätta förvänta sig mycket mer av ett av världens största företag.

            Det är sant att godtycklig moderering inte är något nytt. Det gör det inte mer rätt. Och ett företag som månar om sitt varumärke borde ställa högre krav på sig själva med avseende på rättssäkerhet, vilket är värderingar som är fundamentala i ett fritt samhälle. Det räcker inte att hänvisa till sina villkor (dvs paragrafen), man måste också tala om VAD som har sagts (dvs handlingen) för att det ska vara transparent och rättssäkert. Det är helt orimligt att SwebbTV och andra användare ska sitta och gissa vad som sades eller gjordes som ledde till avstängningen.

            I övrigt håller jag med om det du skriver i ditt inlägg.

            Jag förstår också varför YouTube/Google ville göra sig kvitt SwebbTV: Man tål inte avvikande åsikter, argument eller fakta som inte förstärker sin egen världsbild. Det (liksom andra incidenter) ger inte direkt intryck av en välmående företagskultur. Men att man som ett av världens största företag beter sig såhär arrogant mot sina användare, och under förevändningen att det skulle röra sig om något så diffust som ”hatretorik”, och utan att kunna precisera vad som sagts som inte är tillåtet… Det är verkligen patetiskt!

            Svara
  39. NN

    Otillräcklig kalibrering av panelerna i Kvartals program Veckopanelen
    (https://rss.acast.com/kvartal)

    Det lilla mediehuset Kvartal producerar essäer, analyser och poddar helt oberoende från staten. De får inte en krona i statsbidrag utan är istället privat finansierade av en stiftelse för att producera högkvalitativ public service. Det gör Kvartal till en mycket ovanlig aktör på den svenska mediemarknaden. Materialet, som är är fritt tillgängligt för alla och helt utan betalväggar, håller mycket hög klass och är ett vattenhål för intellektuella samtal och resonemang. Ett välkommet inslag i det annars ganska torra önkenlandskap som är mediesverige. Att redaktionen ställer höga krav på sig själva framgår tydligt i det nyligen publicerade manifestet.
    (https://kvartal.se/artiklar/det-kvartalistiska-manifestet/)

    Men på en punkt finns det utrymme för förbättring: Det handlar om veckopanelens sammansättning.

    Det märks att redaktionen vinnlägger sig om att alltid kalibrera veckopanelen efter vänster-höger-skalan. Det är bra. Men i flera senare program har ämnena handlat om USA och här kantrar det nästan unisont till fördel för Demokraterna. Ganska förutsägbart galopperar samtalen iväg mot sedvanlig Trump-bashing, med fel- och ful-tolkningar samt elaka gliringar. Det har varit anmärkningsvärt låg nivå för att vara Kvartal, och det har inte bidragit till en ökad förståelse för ämnet.

    Som exempel kan nämnas det senaste avsnittet den 29 november.
    (https://sphinx.acast.com/kvartal/veckopanelen-sverigeardetendalandetdarmunskyddintefungerar-/media.mp3)

    vid 30 minuter spelas det upp ett ljudklipp där Joe Biden säger ”We’re gonna find cures for cancer and Alzheimer’s and diabetes. I promise you!” Det är spektakulära löften som går panelen förbi nästan helt okommenterat, undantaget Ove Joansons konstaterande att Biden sedan 2015 haft i uppdrag att utrota cancern. Löftena bortförklaras som retorik och optimism som det ”tar tid att vänja sig vid”. Hur hade kommentarerna låtit om samma löften kommit från Trump?

    Vid 41 minuter kommenterar Stefan Stern USA-valet med ”Det är som om man känner att i alla fall de flesta länder och individer på planeten ändå pustar ut. Att man nu får en tillsynes fullt normal person i Vita huset.” Det är ett osynliggörande av de nästan 50% av USA:s befolkning som röstade för Donald Trump.

    Det är för övrigt anmärkningsvärt att Ebba Witt-Brattström, som är professor i litteraturvetenskap, inte kan uttala varken ”Obama” eller ”Kamala”. Professorn behöver nog repetera grunderna i fonetik och skillnaden mellan uttalen av vokalljuden ”ɑ” (öppen bakre orundad vokal) och ”æ” (halvöppen främre orundad vokal). Det kan tyckas vara en liten detalj, men det är faktiskt en detalj som jag förväntar mig ska behärskas av både en professor i litteraturvetenskap och USA-korrespondenten Ove Joanson som bevakade landet i 8 år.

    Gällande sammansättningen måste Kvartal rycka upp sig rejält och balansera panelen bättre och med hänsyn till de ämnen som ska behandlas för att inte gå i samma fälla som resten av mediesverige! För samtalet om USA lär med största sannolikhet återkomma i framtiden.

    Här är en lista på panelister som kan tänkas kontrastera och balansera samtal om Trump:
    * Ronie Berggren – Driver podcasten Amerikanska Nyhetsanalyser sedan många år och har producerat över 1200 avsnitt. Han har nyligen skrivit en bok om Donald Trump som släpptes före valet. Berggren är mycket kunnig om amerikansk politik. Att Berggren inte har deltagit i en enda panel hos Kvartal, särskilt månaderna före valet 2020, det förbryllar.
    * Dick Erixon – Chefredaktör för nättidningen Samtiden. Orädd.
    * Chang Frick – Chefredaktör för nättidningen Nyheter Idag. Punkhöger.
    * Henrik Jönsson – Entreprenör och libertarian. Alltid balanserad och skarp.
    * Aron Flam – Skribent, debattör, podcaster, komiker och libertarian. Tänker kritiskt.
    * Malcom Kyeyune – Skribent. Har alltid intressanta infallsvinklar.

    Jönsson, Erixon, Kyeyune och Flam har visserligen redan deltagit som panelister, men deras frånvaro i de tre senaste avsnitten märktes tydligt när USA och Trump behandlades. Flera av de uppräknade är nog inga Trump-fan, men alla har visat tydligt prov på kritiskt tänkande och är inte rädda att uttrycka avvikande meningar, eller bara säga det som behöver sägas.

    Anna-Karin Wyndhamn och Torbjörn Elensky tänker skarpt, resonerar hederligt och uttrycker sig nyanserat. Båda tillhör mina favoritpanelister, men de ensamma blir de otillräckliga som motvikter när Trump-hatarna börjar veva.

    Jag har lyssnat på varje avsnitt av Veckopanelen sedan starten och ofta med stor behållning. Jag har kommit att vänja mig vid en betydligt högre standard på programmet än vad som har presterats de senaste veckorna.

    Svara
  40. NN

    Ohyffsat av Sveriges Radios Studio Ett mot inbjuden gäst
    (https://sverigesradio.se/artikel/7605971)

    Den 23 november 2020 bjöd Studio Ett in ett par gäster för att prata om sången ”Slutna kluster” (”Jag avskyr dig och allt du tror på”) som framfördes i satirprogrammet Svenska Nyheter fredagen den 20 november. En av de inbjudna var Ivar Arpi. Men varje gång Arpi pratar avbryts han av programledaren. Allra tydligast är det när Arpi förmedlar Chang Fricks inbjudan att intervjua Annika Strandhäll, och där programledaren snabbt försöker byta ämne. Mot slutet av inslaget blir det direkt fräckt när redaktionen drar ner regeln mitt under ett av Arpis resonemang.

    Någon kanske invänder: ”Arpi slutar ju aldrig prata!” Men Arpi är inbjuden för att som debattör resonera kring sin ståndpunkt! Varför bjuder man in en gäst om man inte vill lyssna på vad denne har att säga? Ibland är det som att gäster hos Sveriges Radio mer fungerar som rekvisita för att programledarna (mer eller mindre subtilt) ska kunna föra fram sina teser, åsikter och värderingar.

    Utöver det är inslaget, som alltid i Ekots alla program (Studio Ett, Godmorgon världen!, Ekots lördagsintervju), olidligt snuttifierat. Programledaren avslutar, som vanligt, med orden ”Den här diskussionen fortsätter framöver”. Sedan skyndar man vidare till nästa ämne. Sveriges Radio är yta och personkonflikt, sällan djup, resonemang och förståelse. Och detta är det ett problem som genomsyrar hela Sveriges Radio och SVT och det återspeglas tyvärr ofta i deras program.

    Till dig som gillar att lyssna: Du förtjänar bättre! Du hittar bättre material i de poddar som produceras av oberoende aktörer:
    * Kvartals alla program: https://rss.acast.com/kvartal
    * Hur Kan Vi? (med Navid Modiri): https://rss.podplaystudio.com/463.xml
    * Samtal (med Jannik Svensson): https://feed.podbean.com/podcastensamtal/feed.xml
    * Dekonstruktiv kritik (med Aron Flam): https://feeds.soundcloud.com/users/soundcloud:users:197875983/sounds.rss
    * Arkiv Samtal (med Simon Gärdenfors): https://rss.acast.com/arkivsamtal
    * Radio bubb.la (med Martin och Boris): https://radiobubbla.libsyn.com/rss
    * Markus och Malcom (med Markus Allard och Malcom Kyeyune): https://feeds.feedburner.com/MarkusOchMalcom
    * Amerikanska Nyhetsanalyser (med Ronie Berggren): https://feeds.soundcloud.com/users/soundcloud:users:11107297/sounds.rss

    Kolla i dessa feed:ar och leta upp en intervju med en person som du är nyfiken på, eller ett ämne som intresserar dig.

    Som ett exempel kan nämnas det senaste avsnittet av Samtal som gästas av Ann Fernholm som är doktor i molekylär bioteknik. Fernholm redogör för historiken bakom varför vi idag anser att fett skulle vara farligare än socker. 13 minuter i intervjun, det vill säga när en intervju på SR eller SVT vanligtvis är slut, skrattar Fernholm och frågar ”Vill du lyssna på det här mer eller?” Jannik Svensson svarar ”Jag tycker att det här är jätteintressant!” och de pratar i total nästan en och en halv timme. Det är alltså en fundamentalt annorlunda inställning till gästen och ämnet i formatet podd, som har en öppen tidsram, än ett radioprogram som har en i förhand utmätt tid och ofta avslutas med att programledaren säger ”Jag får avbryta dig där, men debatten lär fortsätta.”

    Svara
  41. NN

    Det saknas inte exempel som visar att SVT får mer pengar än de behöver för att kunna utföra sitt kärnuppdrag. En sådan indikation är att man har resurser att skapa en hitta-på-nåt-generator. Denna puffar man för på i sina nyhetssändningar(!) Rapport 18:00 och 19:30.
    (https://www.svt.se/special/hitta-pa-nat-generatorn/)

    Av bakgrundsbilden att döma kan användarna få rekommendationer att baka jordgubbstårta, putsa skor eller stapla toapappersrullar.

    Att kräva in skattepengar och sedan bränna dem på sånthär urgröper medborgarnas förtroendet för gemensamma lösningar som i bästa fall kan vara både kostnadsbesparande och högkvalitativa.

    Svara
  42. NN

    Undermåligt av SVT i Rapport 18:00 den 13 november 2020 gällande valfusk i USA-valet 2020.
    https://www.svtplay.se/video/27795947/rapport/rapport-13-nov-17-00-1
    (Se 8 minuter in i programmet)

    Rubriken löd ”USA – Inga bevis för valfusk”
    Nyhetsuppläsaren sade ”Det finns inga bevis för att det skulle ha förekommit fusk i det amerikanska valet. Det uppger den federala myndighet som övervakar valsäkerheten i USA, CISA.”

    Källkritiska medier borde ställa sig frågan: Är det verkligen troligt att det inte finns ett enda bevis för att valfusk har förekommit en enda gång under hela USA-valet 2020?
    Särskilt mot bakgrund av den halv miljon poströster som underkändes i primärvalen (där troligen de flesta dock inte var valfusk).
    (Washington Post ”More than 500,000 mail ballots were rejected in the primaries. That could make the difference in battleground states this fall.” 24 augusti 2020)

    För det första:
    Det uttalande som släpptes av CISA löd ”There is no evidence that any voting system deleted or lost votes, changed votes, or was in any way compromised.”
    … och det handlar alltså om fel i VALSYSTEM.
    (https://www.cisa.gov/news/2020/11/12/joint-statement-elections-infrastructure-government-coordinating-council-election)
    Senare i artikeln pratas också specifikt om ”voting equipment”. Problem med sådan utrustning kan man se i den Emmynominerade HBO-dokumentären ”Hacking Democracy” från 2006.
    (Hela dokumentären: https://www.youtube.com/watch?v=6YldIdkjrqM eller ett kortare klipp: https://www.youtube.com/watch?v=t75xvZ3osFg )
    Om SVT avser något annat uttalande från CISA, varför visar man inte en skärmdump och originalcitat i sändningen så att tittarna kan kontrollera innehållet själva?
    Varför skriver inte SVT en artikel och länkar till uttalandet från sin sida som bevakar valet? (https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-valet-2020)

    För det andra:
    Att det inte har förekommit SYSTEMATISKT valfusk är inte samma sak som att valfusk inte har förekommit överhuvudtaget. Det är nog svårt att hitta ett enda val där valfusk inte har förekommit i någon utsträckning alls. Det är bara att betrakta valet 2018 i Sverige för att hitta exempel på det.
    (https://www.svt.se/nyheter/val2018/valfusk-sabotage-och-gomda-valsedlar-ett-stort-problem)

    För det tredje:
    Det är möjligt att den tre dagars förlängning av deadline för poströster som beviljades av Pennsylvanias högsta domstol är okonstitutionell. Huruvida det i så fall gör det till valfusk, det får andra avgöra.
    (https://www.nationalreview.com/2020/11/when-vote-fraud-is-claimed-question-always-is-did-it-make-a-difference/)

    För det fjärde (och kanske viktigaste av allt):
    Den främsta frågan att ställa sig är istället ”Har eventuellt valfusk påverkat valet?” Och det är svaret på den frågan kring vilken man gör klokt i att försöka samla konsensus. (Svaret på frågan är troligen ”Nej: Valfusk har inte påverkat valet.”)
    (https://www.nationalreview.com/2020/11/when-vote-fraud-is-claimed-question-always-is-did-it-make-a-difference/)
    Men att som SVT så tvärsäkert trumma ut ett budskap som låter som att något valfusk inte har förekommit överhuvudtaget någonstans i hela USA under hela valet… Det driver bara på konflikten.

    Appropå konflikt och polarisering…
    Så här har SVT valt att bildsätta USA-valet 2020: Ett montage av bilder på två män som tillsynes står och skriker på varandra.
    (https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-valet-2020)

    … och appropå bildsättning. I en värld där proffsfotografer tar flera bilder i snabb succession för att i efterhand kunna välja den mest lämpliga bilden, här är en bild som Sveriges Radio ansåg lämplig att publicera på sin webb: https://web.archive.org/web/20201105120325/https://static-cdn.sr.se/images/83/78300f6d-c5c4-4c65-a887-3f2d0f47eaf3.jpg
    Den användes åtminstone för att illustrera en länk till en artikel. (Artikeln i sig hade en annan bild.)

    Svara
  43. NN

    SVTs valbevakningen av det amerikanska valet får underkänt.
    (https://www.svtplay.se/video/28794126/usa-val-2020/valvaka-6)

    Främst för att man nästan helt uteslutande fokuserade på presidentvalet trots att det samtidigt var val till både senaten och representanthuset och att dessa val har stort inflytande på presidentens möjlighet att driva igenom sin politik.

    Till skillnad från valet 2016 höll programledarna den här gången god min trots Trumps tidiga framgångar. Överlag lutade innehållet som vanligt åt det vänsterliberala.

    Programledaren Anders Holmberg är skarp och mycket bra, men kan bli ännu mer vaksam på när den han frågar svarar på något helt annat än den fråga han har ställt.
    Mattias Karlsson räknar upp ett antal fakta om vad Trump har gjort för att förbättra situationen för svarta och Mona Sahlin kallar uppgifterna för ”åsikter”, vilket de inte är. Dessa uppgifter kan visserligen vara sanna eller falska, men att kalla uppgifter för åsikter är inte korrekt.
    Här borde Holmberg gått in och klargjort skillnaden mellan vad som är en ”faktauppgift” och vad som är en ”åsikt”, och att det inte är korrekt att kalla faktauppgifter för åsikter. Korrekt är då istället att påvisa hur uppgifterna är fel.
    Holmberg hade gärna fått påpeka det men sätter visserligen lite press på Sahlin att bemöta uppgifterna, vilket hon inte riktigt gör.
    (2:15:32)
    Mona Sahlin gör dock en oväntad och möjligen korrekt analys: Polariseringen är inte Trumps fel, men istället är han möjligen en effekt av den. Sahlins påstående att Trump har förvärrat situationen (om hon med det menar att det är hans fel att det blivit sämre) hade hon gärna fått belägga.
    (2:09:41)

    Om Navid Modiri och podcasten Hur kan vi börjar med samtal mellan flera parter kan ett längre samtal mellan Mattias Karlsson och Mona Sahlin bli jätteintressant! Det svänger liksom lite mellan dem och de pratar bra med varandra. Jag vill höra mer!

    Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson är kunnig och pedagogisk. Sändningen hade vunnit på om man lät honom hålla sig till det valtekniska, fakta och statistik och inte försökte locka in honom i politiska kommentarer.

    Den konservativa poddaren och USA-experten Ronie Berggren (som har producerat över 1200 poddavsnitt om USA) kom visserligen in sent på morgonen (4:00:00), men inte innan kändisen Peg Parnevik fått besöka studion (minst) två gånger. Även kändisen Jason Diakité (Timbuktu) tas senare in som någon slags expert (11:27:30). De flesta andra gäster får någon sorts bakgrundspresentation, men att Diakité sitter och kommenterar amerikansk politik kanske bara är så självklart för SVT att en presentation anses överflödig. Hans medverkan framstår som ganska apart.

    Reporten Fouad Youcefi gör fel men rättar sig själv direkt. (06:56:35) Han påstår först att ställningen mellan presidentkandidaterna är exakt jämn i delstaten Florida. Felet överskuggas dock av att Youcefi, när han inser sitt misstag av att ha läst fel på en siffra, reflexmässigt rättar sig själv och läser upp de korrekta uppgifterna.
    Youcefi uppvisar med det ett önskvärt beteende. Han sätter sin personliga stolthet åt sidan för att i sin professionella roll utföra sitt updrag som journalist: Att förmedla korrekta fakta.
    Att rätta felaktigheter är något jag annars saknar hos SVT. Det är inte sällan fel i nyhetssändningarna och redaktionen verkar sakna både en oberoende intern part som granskar innehållet och en fungerande förbättringsprocess. En rimlig inställning vore att alla fel ska rättas, helst senast i nyhetssändningen vid samma tid dagen efter.

    När Trump i sitt tal insinuerar att han har vunnit valet är det som att SVT-rapporteringen börjar krampa, men när Bidenkampanjen gör i princip samma sak framkallar det inte alls samma kollektiva stressreaktion. Eller krampar man för att Trump ville att räkningen skulle upphöra? Då antar jag att man krampar lika hårt när Trump sen kommer villja överklaga resultaten och det istället är Biden som vill att räkningen ska upphöra. Eller?

    Ett par gånger under sändningen rullar faktainslag om Trump och Biden.
    Donald Trumps faktainslag: 0:17:35
    Joe Bidens fakainslag: 0:30:35
    I Trumps inslag tas Rysslandsutredningen upp, men motsvarande besvärande uppgift för Biden, korruptionen genom sonen Hunter Biden, nämns inte i inslaget om honom.

    Svara
  44. NN

    SVTs Kulturnyheterna sände idag ett inslag om Trumps pågående konflikt med media.
    (https://www.svtplay.se/video/27099889/kulturnyheterna/kulturnyheterna-3-nov-17-15)
    Inslaget börjar vid cirka 8 minuter och 30 sekunder.

    Programledaren påar inslaget med att säga bland annat ”President Trump har inte gjort någon hemlighet av sin fientliga inställning till journalister”, men säger i påan inget om journalisters fientliga inställning till Trump.

    SVT exemplifierar det med 5 klipp. 3 av dessa kommer från samma tillfälle, men genom att klippa och stuva om klippen kan det framstå som om Trump attackerar media vid tre olika tillfällen när det i verkligheten är samma tillfälle.

    1) ”When you report fake news, which CNN does a lot, you are the enemy of the people.”
    2) ”That’s enough! Put down the mic!”
    3) ”You are a rude, terrible person and you shouldn’t be working for CNN.”

    De tre klippen kommer från den uppmärksammade konflikten med CNN-journalisten Jim Acosta. Ordväxlingen kan ses i sin helhet på CNN:s egen kanal på YouTube.
    (https://www.youtube.com/watch?v=zdFe-LmFRV8)

    I klippet framgår det med all önskvärd tydlighet hur barsk Trump är mot journalisterna, men samtidigt även hur respektlöst journalisterna beter sig mot honom. Exakt i vilken utsträckning journalister har en sämre attityd mot Trump än andra presidenter är kanske svårt att säga, men det verkar saknas tillit från båda håll.

    Därtill ingår i inslaget intervjuklipp med Sveriges Radios USA-kommentator Ginna Lindberg där både ljud och bild är under amatörmässig nivå och av mycket låg kvalitet. De är mycket sämre än många egentliga amatörer på YouTube. Ljudet med Lindbergs klipp är till och med så dåligt att SVT har sett sig tungen att texta det i sändning. Lindberg har alltså jobbat med radio och ljud för Sveriges i särklass största radiokanal i över ett kvarts sekel men har fortfarande inte en portabel studio med acceptabelt ljud. Hon rapporterar här till Sveriges i särklass största TV-kanal och verkar sakna kamera med vettig upplösning. Hur är det ens möjligt?

    Lindberg karaktäriserar FOX som ”väldigt tydligt en Trumpvänlig kanal” medan CNN beskrivs visa ”en ökad tendens att programledare uttrycker kritik mot Trump”. Notera hur det i ena fallet sägs vara ”väldigt tydligt” och i det andra fallet bara är ”en tendens”.

    I inslaget intervjuas Jodi Enda knuten till liberala tankesmedjan Center for American Progress. Ingen konservativ röst kommer till tals.

    För 5 miljarder kronor kan man förvänta sig ärligare, bättre och proffsigare framställd journalistik. Tyvärr medger finansieringsmodellen inte att man som nyhetskonsument kan ställa några som helst krav på statliga medier. Inga pengar kan krävas tillbaka för undermålig produkt, och det går inte att rikta sina pengar till en annan leverantör.

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Alltid tacksam när du tar upp saker som sagts och hänt i videoklipp, för det har jag inte tid att gå igenom. Jag håller med om det du säger, men tycker det ändå är bra att SVT för fram att CNN är partiska, även om deras gäst gör det på ett försiktigt sätt. Jag har aldrig sett SVT presentera CNN som annat än neutrala tidigare.

      Svara
  45. NN

    Otillräcklig information om att program har fällts i granskningsnämnden.
    (https://sverigesradio.se/avsnitt/1495897)

    Sveriges Radio fälldes nyligen i granskningsnämnden för Söndagsintervjun med Isabella Löwengrip. Det framgår inte av artikeln till inslaget. Man måste starta ljudklippet för att höra det och för att informeras om att programmet har klippts ned från sin ursprungliga form.

    Som nyhetskonsument vill jag även att både fällning, klippning, datum för ändring och vad som har ändrats ska framgå i artikeln.

    Svara
  46. NN

    SVT citerar minderårig som expert.
    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/koldioxidlagring-minskar-utslappen-kraftigt-men-miljororelsen-kritisk

    Det är Greta Thunberg som vars tvivlel om Carbon Capture and Storage teknik ställs mot en professor i energiteknik på Chalmers.

    Har Thunberg ett enda universitetspoäng? Har hon ens en gymnasieexamen? Hur kan SVT ställa hennes kritik mot en professor i energiteknik? Kunde SVT inte hitta en expert som var kritisk? Försökte man ens? Möjligen är detta ett uttryck för en kändisfixering där expertis får stå tillbaka till förmån för hög igenkänningsfaktor.

    ”Listen to the scientists” kanske inte gäller längre?
    https://www.theguardian.com/us-news/2019/sep/18/greta-thunberg-testimony-congress-climate-change-action

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Som jag förstått det som brukar Greta endast ta rygg på det forskare säger, snarare än att komma på egna slutsatser och sprida dem. Å andra sidan är SVT väldigt ovilliga att granska Thunberg kritiskt, vilket min kartläggning visar (som fortfarande pågår).

      Svara
  47. NN

    Uppropet ”Vems SR?” har fått uppmärksamhet.
    https://www.svt.se/kultur/sr-medarbetare-i-upprop-mot-rasism

    Det är ett upprop som kräver rasinventering av anställda följt av rekryteringar och befordringar baserade på ras. Jag kände bara igen tre namn: Fernando Arias, Kodjo Akolor och Yasmine El Rafie.
    (Detta utöver de, i sann metoo-anda, anonyma ”vittnesmålen” som tillskrivs relevans utan att kunna verifieras. Visst får man vara anonym, men det som sägs måste kunna verifieras.)
    https://vemssr.wordpress.com/

    Att just El Rafie skrivit under förvånar när man läser vad hon skrev i november 2014.
    https://yasmineelrafie.wordpress.com/2014/11/14/min-vag-till-sveriges-radio-och-din/

    El Rafie beskriver hur hennes unika kompetensuppsättning kom till användning under Arabiska våren:
    ”Jag upptäckte att jag fick ett försprång genom att kunna kombinera det jag visste om regionen och snabba nyhetsskeden med det jag lärt mig om källkritik på JMK för att hitta information många andra journalister inte kunde lokalisera eller värdera.”

    Det var med andra ord El Rafies kunskaper och kompetens snarare än fysiska attribut som kom till användning.

    El Rafie sade sig vara mest stolt över att ha fått sitt jobb i öppen konkurrens och baserat på kompetens:
    ”Det är bland det jag är stoltast över – att ha fått ett jobb i öppen konkurrens utifrån verktyget Kompetensbaserad rekrytering.”

    Och hon ger råd till den som vill arbeta med samma sak som hon:
    ”om man vill slå sig in måste man vara beredd på att lägga tid på att bli bäst inom sitt område. Konkurrensen är stenhård.”

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Snyggt grävt med El Rafie där. Annars kan jag väl tycka att det inte var helt oväntat med det som hände. Det hade varit betydligt mer överraskande om det hade skett ett upprop mot vänster- och liberalvridningen inuti public service.

      Svara
      1. NN

        Ja, man kan ju önska sig ett sådant upprop.

        SVT sände ett samtal mellan Rebecca Weidmo Uvell och Claes Elfsberg (som nu tydligen är debattör) där frågan om vänstervridning kom upp (vid 10 minuter 50 sekunder).
        https://www.svtplay.se/video/28426105/motet/motet-sasong-1-public-service

        Elfsberg sade: ”Det finns ju ett sätt att pröva det: Det går ju att anmäla och det går att göra undersökningar.”

        Ja det går att anmäla till Granskningsnämnden. Men det är bara enskilda program som kan anmälas och som sedan prövas. Nämnden gör ingen bedömning eller undersökningar av programverksamheten som helhet. Men av de undersökningar som jag kännner till så har alla pekat på en slagsida åt det vänsterliberala.

        Elfsberg fortsätter:
        ”Alla undersökningar av programverksamheten som görs i efterhand visar ju att företaget har levt upp till kraven på opartiskhet och saklighet.”

        Det är ett påstående som är fel på fler än ett sätt: För det första gör som sagt Granskningsnämnden inga granskningar av ”programverksamheten” utan av enskilda program. För det andra har flera program fällts och av olika anledningar. Jag hade gärna sett Elfsberg presentera belägg för sitt påstående att ”Alla undersökningar visar att företaget har levt upp till kraven”.

        Svara
  48. NN

    Hur står det till med nyhetsvärderingen på SVT?

    I Rapport den 24 september kl 18 rapporterar man (som sin andranyhet) att Zlatan drabbats av Covid-19, men nämner inte ett ord om att komikern och skribenten Aron Flam ställs inför rätta i ett märkligt fall där han åtalas för upphovsrättsbrott.

    Man rapporterar visserligen om Flam i Kulturnyheterna kl 18:15, men man säger inte att en hel upplaga av hans böcker har varit beslagtagen av polisen.

    Senare på kvällen går programmet Kulturveckan som utlovas innehålla ”det viktigaste som hänt under kulturveckan”, men säger under programmets 30 minuter sägs inte något om rättsfallet med Aron Flam.

    Det vore intressant att veta hur urvalsprocessen av nyheter ser ut på SVT. Hur når man slutsatsen att Zlatan drabbats av Covid-19 är viktigare än åtalet mot Flam?

    Svara
      1. NN

        Du frågade efter länkar i en tidigare kommentar. Här kommer de:

        Rapport kl 18:00:
        https://www.svtplay.se/video/27981451/rapport/rapport-24-sep-18-00-6
        Vid 5 minuter 10 sekunder rapporterar de om Zlatan.
        Tillgänglig t o m 1 oktober 2020.

        Kulturnyheterna kl 18:13:
        https://www.svtplay.se/video/26662990/kulturnyheterna/kulturnyheterna-13-aug-18-24
        Flam nämns redan i löpet. Det längre reportaget börjar vid 5 minuter 40 sekunder.
        Tillgänglig t o m 1 oktober 2020.

        Kulturveckan kl 21:45:
        https://www.svtplay.se/video/28295525/kulturveckan/kulturveckan-sasong-6-avsnitt-3
        Tillgänglig t o m 24 oktober 2020.

        (Jag tycker för övrigt att det är dåligt att SVT efter en kort tid plockar bort program som de har producerat själva och således äger upphovsrätten till. Det är vi skattebetalare som har finansierat programmen och de borde därmed vara tillgängliga för oss.)

        Ja, SVT har rapporterat om Flam och boken. Min invändning gäller att man i Rapport har värderat Zlatan högre än åtalet mot Flam. Det tycker inte jag är en rimlig nyhetsvärdering. Argumentet ”Ja, men vi har rapporterat om X någon annanstans” är en känd strategi som SVT använder. I en nyhetssändning är utrymmet begränsat och som nyhetskonsument förväntar jag mig att sändningen ska innehålla det viktigaste som hänt. Det är svårt att argumentera för att Zlatan var viktigare än Flam den här dagen. På Webben finns obegränsat utrymme. De borde ha förpassat Zlatan dit till förmån för Flam i Rapport.

        Gällande programmet Kulturveckan är det ganska märkligt att åtalet mot Flam inte ens nämns. Särskilt eftersom det påades med att innehålla ”det viktigaste som hänt under kulturveckan”.

        Svara
        1. NN

          Möjligen hade man kunnat argumentera för att programmet Kulturveckan den 24 september inte innehöll något om åtalet mot Aron Flam för att programmet rapporterar om de viktigaste händelserna från den närmast föregående veckan. Men då kan jag för ordningens skull nämna att inte heller Kulturveckan idag den 1 oktober sade något om åtalet.

          Svara
          1. NN

            … och till den som tänker att ”de kanske väntade tills dom fallit den 9 oktober och tar med det i Kulturveckan den 15 oktober” kan jag meddela att det gjorde man inte heller.

            Svara
  49. NN

    SVT skriver idag den 2 september 2020 en artikel ”Omfattande protester mot politisering av ungersk filmskola”.
    (https://www.svt.se/kultur/omfattande-protester-mot-politisering-av-ungersk-filmskola)

    SVT skriver ”Det ansedda film- och teateruniversitetet (SZFE) har förlorat sitt självstyre och hamnat i händerna hos politiker” men nämner inte att alla svenska universitet har fått instruktioner om ”jämställdhetsintegrering”, vilket också är politisk styrning. Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi skriver om det i sin bok Genusdoktrinen.

    SVT skriver ”Orbán har under sitt styre ökat regeringens kontroll över lärosäten” men nämner inte krav på könsbalans för kurslitteraturen på svenska lärosäten.

    Svara
  50. NN

    SVT ställer inte den självklara följdfrågan om narkotika

    Den 8 maj rapporterade SVT att Socialdemokraterna inte vill utreda förbudet att ta droger. Detta trots folkhälsomyndighetens rekommendation. Och Markus Heilig, som är en av världens främsta experter på beroendesjukdomar, säger att straff inte har någon effekt på missbruk.
    ”Jag ändrar inte uppfattning för att Folkhälsomyndigheten kommer med det här förslaget”, sade socialminister Lena Hallengren.
    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/folkhalsomyndigheten-utred-forbudet-att-ta-droger

    Den 18 augusti, när Sverigedemokraterna förespråkade munskydd för att minska smittspridningen av det nya coronaviruset, skrev Socialdemokraterna i ett uttalande till SVT Nyheter att ”I Sverige tar inte partierna medicinska beslut. Det gör expertmyndigheterna”.
    https://www.svt.se/nyheter/sverigedemokraterna-ensamma-om-att-vilja-ha-munskydd

    Den självklara följdfrågan är om Socialdemokraterna bara lyssnar på experterna när det passar med deras uppfattning.

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Värt att nämna i sammanhanget är att Granskningsnämnden inte gör sådana här jämförelser över tid. De kollar bara enskilda nyhetsinslag eller radiosändningar, utan sammanhang med vad public service tidigare rapporterat och producerat. Därför missar de vad du nu skrev om.

      Svara

Lämna ett svar till NN Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.