Då var det dags igen (jämställdhet baserat på lika resultat)

Av | februari 4, 2024

Jag vet, nu tjatar jag. Men jag reflekterar bara ensidigheten hos public service. Idag handlar det om att Chalmers anordnade teknikhelg bara för tjejer. Det uttalade målet är alltså att fler kvinnor ska bli teknikintresserade.

Vad är problemet?

Ingångsperspektivet är som så många gånger tidigare att jämställdhet ska baseras på lika resultat (och aldrig lika förutsättningar). Så fort det inte finns lika många män som kvinnor inom ett visst yrke kommer public service problematisera det. Problemet är att det här inte är en neutral ingångsvinkel. Public service tar ställning precis hela tiden för vänsterdefinitionen av jämställdhet som kräver att det ska vara lika precis överallt.

Dessutom används ordet ”icke-binär”, vilket låter som att SVT tror att det finns fler än två kön.

Vad skulle gjorts bättre?

Erkänn att jämställdhet inte nödvändigtvis måste handla om att det ska vara lika resultat. Jämställdhet kan också vara att män och kvinnor har samma möjligheter, men att resultatet ändå blir olika, eftersom män och kvinnor är olika.

Fundera på följande

Har du någonsin sett SVT eller SR lyfta fram biologiska skillnader som en möjlig förklaring till att män och kvinnor väljer olika yrken?

Jag frågade Magnus Dennert på SVT

Hej!

Mitt namn är Kai och jag driver mediegranskaren.se.

I din artikel som publicerades idag 17:13 driver du narrativet att det är ett problem att män och kvinnor är intresserade av olika saker, eller olika yrken. Det här går i linje med jämställdhetsdefinitionen som baseras på lika resultat (och inte lika förutsättningar). SVT ska ju vara till för alla, så varför tar du (och hela public service för den delen, för den här typen av artiklar är väldigt ofta förekommande hos både SVT och SR) ideologisk ställning? Varför inte utgå ifrån och förklara att det finns olika definitioner på vad jämställdhet faktiskt är?

Sedan undrar jag även vad ”icke-binär” är? Är det folk som tror att de är vare sig män eller kvinnor? Utgår man då från att det finns fler än två biologiska kön, eller handlar det bara om förvirrade människor som har något fel i hjärnan?

Om du väljer att svara kommer ditt svar att publiceras i sin helhet på min sajt.

Källa: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/chalmers-anordnade-teknikhelg-for-tjejer

4 reaktion på “Då var det dags igen (jämställdhet baserat på lika resultat)

  1. NN

    Jag hade strukit formuleringen ”eller handlar det bara om förvirrade människor som har något fel i hjärnan” från frågan. Den öppnar för mottagaren att medvetet feltolka avsikten och kategorisera hela frågan som ”hat” och också se sig berättigade helt bortse från att någon fråga alls har ställts. Men även om du skulle få ett svar så riskerar det svaret att bara handla om den formuleringen, snarare än att ge svar på de huvudsakliga frågorna (alltså att mottagaren försöker skifta fokus).

    I detta fall hade det också passat att skicka med en fråga om hur SVT ser på diskriminering av män, som det ju handlar om här eftersom de inte är välkomna till evenemanget.

    Till svenska universitet och högskolor vill jag påpeka att det i Sverige finns en ledig marknadsposition för en utbildningsinstitution som fokuserar på kunskap, ideutbyte och rättvisa. Studenter är inte en homogen grupp. Många är logiska och rationella. De och sympatiserar inte med identitetspolitik, woke, feminism eller hyllningar av offerskap. Den utbildningsinstitution som först profilerar sig bort från detta kommmer att få ett försprång framför sina konkurrenter. Det skulle inte förvåna mig om just dessa studenter skulle prestera bättre än genomsnittet, men det är bara en gissning.

    Chalmers skriver ”vi vill att flera ges en röst i teknikutvecklingen”.
    (https://www.chalmers.se/utbildning/studera-hos-oss/mot-oss/camp-vera/)

    Jag tycker istället att platser (både utbildningsplatser och anställningar) ska fördelas efter merit och kompetens, utan hänsyn till ras eller kön.

    Det är en mycket kort och intetsägande artikel som SVTs reporter har producerat. Om man ändå bemödar sig att undersöka och bevaka något så kan publiken med rätta förvänta sig mer substans än vad som presenteras här. Kanske ställa en enda liten kritisk fråga? Jag hade också velat veta hur mycket arbete som har lagts på detta magra resultat. En timme? En dag? En vecka?

    Reportern skriver ”Sveriges första kvinnliga ingenjör … upphovskvinnan till Chalmers Camp Vera, som hölls för sjätte gången i helgen i Göteborg”. Ingenjören Vera Sandberg dog 1979. Menar han på allvar att hon är upphovsman till Camp Vera, som ändå verkar vara ett nytt påfund? Vet inte reportern vad en upphovsman är? (Och vanligtvis säger man upphovsman eller möjligtvis upphovsperson, på samma sätt som man säger skådespelare även om kvinnor, se länkar till språkrådet)
    (https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/chalmers-anordnade-teknikhelg-for-tjejer)
    (https://frageladan.isof.se/visasvar.py?svar=1587)
    (https://frageladan.isof.se/visasvar.py?svar=79755)

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Absolut, men jag tänker inte censurera mig själv eller kompromissa för vad andra kan tolka det jag skriver som. Folk kan alltid fultolka, och om man anpassar sig efter det är det fultolkarna som vinner. Det här är också en anledning till att jag vägrar vara aktiv på sociala medier, för jag vet hur deras moderatorer fungerar. Det är väldigt många luddiga regler som tolkas med feministiska och/eller vänsterliberala glasögon.

      Jag håller med dig om att jag borde ha frågat om varför SVT inte ifrågasätter diskriminering av män, det tänkte jag inte på när jag skickade mejlet.

      Svara
      1. NN

        Jag respekterar din hållning att inte vilja varken censurera dig själv eller kompromissa för att anpassa dig till spelregler som är orättfärdiga, som tillämpas godtyckligt efter ideologisk bias och utan precis motivering.

        Det är intellektuellt ohederligt att fultolka. Tyvärr gör även etablerade medier det, trots att det rimmar illa med deras höga svansföring. Du fick nyligen ett svar från en journalist på Sveriges Radio (https://www.mediegranskaren.se/ny-dag-samma-definition-av-jamstalldhet-hos-public-service/) men svaret du fick var inte svar på frågan som du ställde. Vissa tar chansen att ful- och feltolka när möjlighet ges.

        Du behöver inte censurera dina ståndpunkter, men om du misstänker att de kan skymma sikten för huvudfrågan och inte är nödvändiga för sammanhanget så kan du överväga att utelämna dem av taktiska skäl. Vissa ståndpunkter kan behöva mer utrymme att utvecklas och underbyggas, och då är det bättre att presentera dem i ett längre format än som en bisats i en fråga.

        Jag hade nog också undvikit att skriva att journalisten driver ett narrativ. Jag tror att journalister gärna ser sig som att de bara rapporterar det som händer och att indikationen på motsatsen är ett rött skynke. Korta, neutrala och raka frågor kanske kan leda till en högre svarsfrekvens?

        Det vore intressant att läsa ett inlägg av dig i slutet av året där du sammanställer svarsfrekvensen för respektive media. Kanske att du också väljer ut det av alla svar som du tycker bäst besvarade frågan som du ställde.

        Tack för ditt arbete med den här sajten!

        Svara
        1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

          Där håller jag inte med dig. Att ändra formuleringar, ord och så vidare är att anpassa sig. Att anpassa sig, oavsett syfte, är att bidra till normalisering av fultolkning och censur. Det är att förskjuta skalan. Ungefär som om en politiker säger ”jag är inte rasist bara för att jag vill ha mindre invandring”. Han ska inte gå i försvarsställning på det sättet, för då anpassar han sig till motståndarsidans språk och normer. Han ska bara säga att han vill ha mindre invandring och sedan med argument förklara varför.

          Jag kommer inte heller anpassa något för att få medierna att svara oftare. Om de inte vill svara så är det upp till dem.

          Det är en intressant idé, men jag känner att det inte skulle bli helt rättvist att göra en sådan sammanfattning då vissa frågor är kritiskare än andra, och vissa frågor är längre och mer komplicerade än andra. Därmed skulle resultatet kunna bli missvisande.

          Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.