Varför nämner traditionell media sällan brottslingars etnicitet?

Av | december 14, 2020

Idag kan vi hos SVT läsa om att åtta män är åtalade för skottlossningen i Borås för ett halvår sedan.

Vad är problemet?

Man kan diskutera vilken information som är relevant när det gäller brottslingar. De tre vanligaste faktorerna är kön, ålder och etnicitet. Men spelar egentligen någon av dessa faktorer någon roll? Blir vi som läsare klokare av att veta att det var en man som begick brottet, eller att personen var 37 år, eller att personen var invandrare? Såvida polisen inte går ut med signalement för att hitta brottslingen är det väl själva brottet som är det viktiga att känna till?

Oavsett vad man kommer fram till i den frågan kan man konstatera att traditionell media inte är konsekventa. Om vi tar dagens artikel från SVT som exempel, skriver de först att det är män som begått brottet. Lite längre ned i artikeln nämns även åldern, en 37-årig gängledare. Men att det är invandrare (vilket framgår av både ordval och den brutna svenskan i videoklippet) som begått brottet nämns ingenstans.

Så varför nämner man kön och ålder på brottslingarna, men inte etnicitet? Vill man undvika att stigmatisera gruppen invandrare? Om så är fallet, varför vill man då inte undvika att stigmatisera gruppen män? Och ska media ens tänka i dessa termer? Ska de inte bara rapportera fakta ur verkligheten?

Vad skulle gjorts bättre?

SVT (och övrigt traditionell media) bör vara konsekventa. Antingen skriver de varken ut ålder, kön eller etnicitet, eller så skriver de ut alla tre. Väljer man att inte skriva om några faktorer kan man till exempel formulera meningen så här: ”Åtta personer åtalas för skjutning”. Undantag finns naturligtvis om någon av de tre faktorerna är okända då artikeln skrivs, men alla tre var kända i detta fall.

Vad kan du som medborgare göra?

När du läser artiklar om brottslighet kan du lägga märke till vilka av dessa tre faktorer som traditionell media väljer att nämna.

Källa: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/atta-man-atalas-for-norrbyskjutningen

Kategori: SVT

5 reaktion på “Varför nämner traditionell media sällan brottslingars etnicitet?

  1. NN

    Jag tycker formuleringen i pressens publicitetsreglers är tydlig. Det hindrar tyvärr inte redaktioner från att ta ut svängarna i sina (som du korrekt påpekar, ofta ganska godtyckliga) tolkningar. Efterlevnaden av både publicitetsreglerna och yrkesreglerna är låg samtidigt som svansföringen hos gammelmedia är hög. Man rynkar på näsan åt alternativa medier men många verkar inte ens behärska fundamenta i sitt eget skrå.

    Om en journalist i fallet ovan hävdar ”Det hade betydelse, därför måste jag publicera kön!” då ligger bevisbördan på journalisten att påvisa på vilket sätt det har betydelse.

    Jag skulle föredra din formulering ”Åtta personer åtalas för skjutning”. Som nyhetskonsument vill jag förstå själva händelsen. Statistik om brottslingars ålder, kön, etnicitet osv. bör överlåtas till SCB och BRÅ.

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Tänk på (i framtiden) att svara i samma tråd så en och samma diskussion hålls i en tråd.

      Jag förstår hur du tänker, men då undrar jag så här:

      Även om bevisbördan ligger på journalisten så måste någon tolka och avgöra vad som är av ”betydelse”. Det går att använda skarpare formuleringar, för att på så sätt minska godtyckligheten och tolkningsfriheten. Alla ord som ”rimligt”, ”skäligt” och ”saknar betydelse” är inte skarpa formuleringar.

      Svara
      1. NN

        Ja, mitt fel. Jag råkade skapa ett nytt inlägg istället för att fortsätta på tråden, vilket var min egentliga avsikt.

        Jag förstår din invändning, och håller med i att det inte är skarpa formuleringar. Förståelse av reglerna hade nog underlättats med exempel, eller om man listade utslag från Mediernas etiknämnd intill reglerna så att utslagen fungerar som prejudikat.

        Jag tror också det är ett problem att den offentliga diskussionen aldrig kommer så långt att man avkräver en redaktion att motivera hur de menar kön/etnicitet/ålder har betydelse. För om man gjorde det så skulle motiveringen i många fall eka så tomt att det skulle bli uppenbart att betydelse saknas.

        Svara
  2. NN

    Jag håller med dig om att en stringentare hållning vore önskvärt.

    Pressens publicitetsreglers punkt 10 är glasklar: ”Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.”

    På den punkten tycker jag att till exempel Nyheter Idag har publicerat etnicitet i fall där det inte har varit relevant. Personligen tycker jag också att de publiceringarna är de minst intressanta på Nyheter Idag. Det drar ned helhetsintrycket vilket är tråkigt för de kan ibland göra jättebra artiklar. Riktiga guldgräv!

    Ibland läser och hör jag återkommande gnäll från gammelmedia som låter ungefär ”Ja, men andra medier på nätet publicerar ju!” (argumentum ad populum) och ”Då måste vi också göra det!” (logiskt felslut).

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Jag håller inte med om att punkten är glasklar. Formuleringen ”om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande” är luddig, och alla luddiga formuleringar är gjorda för att öppna för bred tolkning och godtyckliga beslut. Det vill säga, journalisterna kan göra lite som de vill, och sedan hävda att de ansåg att det saknade betydelse i sammanhanget.

      Om jag till exempel argumenterar för att det saknar betydelse i sammanhanget att nämna att brottslingarna var män, kan journalisten bara svara ”Jag håller inte med, jag tycker det hade betydelse”.

      Svara

Lämna ett svar till NN Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.