Den 6 mars kommer SVT-dokumentären ”Maktkampen” att sändas. Den skildrar just maktkampen bakom regeringsbildningen förra året, den som drog ut på tiden rejält. Det återstår att se hur vinklad eller saklig dokumentären blir, men redan nu snackas den upp av SVT själva. Man har pratat med reportern Mari Forssblad.
Ingen särskilt med artikeln egentligen förutom en sak: när Mari pratar om vilka representanter man har följt i riksdagen radar hon upp flera namn från olika partier innan hon säger:
”Jag hade gärna haft fler kvinnor”
På vilket sätt är könet relevant i sammanhanget? Jag tycker det här är ett tydligt tecken på en inställning man ser hos fler än en SVT-medarbetare. Det verkar vara viktigt att allting, överallt, är påtvingat 50/50. Är det inte viktigare vad som sägs och görs, snarare än om det är män eller kvinnor som utför eller säger något?
Dagens artikel är alltså ytterligare ett exempel på SVTs syn på jämställdhet – den ska enligt Public Service vara resultatbaserad och inte möjlighetsbaserad. Mentaliteten verkar vara: om vi ger män och kvinnor samma möjligheter, men resultat ändå skiljer sig, ja då ska vi använda tvångsmedel för att få ett perfekt 50/50-resultat!
Källa: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-s-nya-dokumentar-i-maktens-korridorer