Charlottte från Bjuv tror att hon är en häxa. Ja, hon till och med arbetar som en!
Vad är problemet?
Det framgår inte vad en häxa gör när hon jobbar. Men vad värre är så ställer SVT frågan:
”Det finns de som säger att häxeri är påhitt, vad säger du om det?”
Ungefär som att det inte var klarlagt att häxeri är påhitt. Ungefär som att tarotkort och spådomar faktiskt fungerade. Vad är det här för jävla trams?
Vad skulle gjorts bättre?
Den här artikeln har inget nyhetsvärde, den bygger på känslobaserat flum och trams.
Fundera på följande
En forskare inom religionshistoria påstår i den andra videon att häxor kan vara vad som helst, och att det är upp till utövaren att definiera vad en häxa är. Med andra ord handlar det om 100 procent känslor, och något ifrågasättande från SVT kommer såklart inte.
Jag frågade Anna Simonsson på SVT
Hej!
Mitt namn är Kai och jag driver mediegranskaren.se.
I din artikel som publicerades 05:30 den 30 mars, skriver du om en häxa från Bjuv, ungefär som att häxa var ett legitimt yrke. När forskaren påstår att häxor kan vara vad som helst (det vill säga att allting är 100 procent känslostyrt) så gör du inget ifrågasättande vad hon baserar det på. SVT ska stå för saklighet, det skriver ni själva under varje nyhetsartikel.
Mitt enkla fråga är väl egentligen bara hur du tänkte när du producerade artikeln?
Om du väljer att svara kommer ditt svar att publiceras i sin helhet på min sajt.
Anna Simonsson valde att inte svara.
Källa: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/charlotte-vill-lyfta-ordet-haxa-till-nagot-positivt-jag-ar-en-stolt-haxa
Jag håller med dig i sak, men jag har två förslag på hur just det här inlägget hade kunnat förbättras:
Det ena är att undvika svordomar. Ett vårdat språk signalerar att avsändaren är lugn, seriös och rationell.
Det andra är att precisera de frågor som skickas till artikelförfattarna. En fråga om ”hur tänkte du?” är ofta förtäckt kritik snarare än ett genuint intresse av svaret. SVT ställer själva ibland frågor på den formen. Jag hade istället frågat:
* ”Varför frågade du inte vad hon gör som häxa?”
* ”När forskaren inte preciserade vad en häxa är, varför påpekade du inte att det ingår i en forskares uppdrag att tillhandahålla tydliga definitioner av begrepp inom forskarens ämnesområde?”
Jag tror att precisa frågor ökar sannolikheten att få svar.
Jag svär väldigt sällan, men när jag väl gör det får det större effekt. Då jag anser att artiklar är rent tramsande och humbug använder jag svordomar.
Angående den andra delen av din kritik håller jag med dig i sak, men i det här fallet var artikeln så löjlig att jag ställde frågan på ett aggressivare sätt. Jag tror också att det minskar chansen att få svar, men jag brukar vara ganska aggressiv i mina frågeformuleringar för jag vill inte ha undvikande svar som man riskerar att få om man inte preciserar frågan ganska hårt.
Till exempel om man formulerar sig ”hur ser du på det” istället för ”varför påstår du detta” finns risken att journalisten ändrar fokus eller börjar prata om andra saker för att slippa svara på själva frågan.
Men det här kan man naturligtvis diskutera och jag tycker det är bra att du granskar det jag gör kritiskt också.
Att en fråga är precis behöver inte korrelera med att den är aggresiv.
Avslutningsvis två saker: Det ena är att tar kritik väldigt bra. Det andra är att jag vill understryka hur bra sidan är överlag. Du skriver bra och tänkvärt, och du belyser nyhetsartiklar från ett ovanligt perspektiv. Kom ihåg att om du skriver en text som inte får några kommentarer, då kan det faktiskt betyda att den texten träffade mitt i prick.
Jag kanske uttryckte mig otydligt. Det jag menar är att om man formulerar frågan på ett luddigt sätt, så ökar risken att man får ett icke-svar. Om man däremot ställer en spetsig fråga finns det mindre utrymme för journalister att börja prata om något annat. Och jag ställer hellre en aggressiv fråga utan svar, än en snäll fråga med icke-svar.
Haha, du behöver inte berömma för att du kritiserar! Jag tar hellre kritik för det är av den man utvecklas, det vill säga får nya perspektiv och ser en fråga på olika sätt. Sedan håller jag inte alltid med om kritiken, men hellre kritik än klapp på axeln.