När traditionell media sprider rykten kallas det inte ”fake news”

Av | augusti 16, 2021

Kvällsposten (Expressen) skriver en artikel om att ursprunget till viruset kan ha varit ett kinesiskt laboratorium.

Vad är problemet?

Ingen vet med säkerhet hur viruset uppstod. Idag sprider Expressen ryktet att det uppstod i ett labb i Wuhan. Hade ”alternativ” media, Donald Trump eller någon annan som traditionell media inte gillar gjort samma sak hade det kallats fake news. Men när traditionell media gör det själva är det tydligen inga problem.

Vad skulle gjorts bättre?

Alla medier borde vara konsekventa och kolla på sakinnehållet snarare än vem som publicerar det.

Fundera på följande

Är det OK att sprida rykten så länge man klargör att det handlar om rykten?

Källa: https://www.expressen.se/kvallsposten/anstalld-pa-laboratorie–kan-vara-patient-noll-/?referrer=todays-news (plocka bort det långa tankstrecket i länken, och gör om det till två minusstreck)

4 reaktion på “När traditionell media sprider rykten kallas det inte ”fake news”

  1. NN

    En teori tänker jag på som en möjlig förklaringsmodell för något, medan ett rykte är en uppgift som inte har bekräftats.

    För att förstå något gör man klokt i att jämföra så många teorier man kan. Just teorin om labbolyckan är inte bara möjlig utan till och med trolig. Exakt hur trolig får andra bedöma, men den kan i vilket fall inte avfärdas som en konspirationsteori.

    Din förklaring är bra! För oavsett om man kallar det som Expressens artikel handlar om för en ”teori” eller ett ”rykte” så hade med stor sannolikhet motsvarande artikel i ett icke-statsstött medium mötts med större skepsis. Det finns en uppenbar dubbelstandard.

    Jag får också rätta mig själv: Expressen skrev faktiskt om Wongs artikel redan samma dag som den publicerades: https://www.expressen.se/nyheter/msb-avfardar-labbteorin-helt-gar-pa-kinas-linje/
    Brödtexten där är okej, men rubriksättaren får bakläxa. Genom att sätta rubriken ”MSB avfärdar labbteorin helt – går på Kinas linje” ger Expressen en legitimitet åt MSB som de i detta fall inte förtjänar. Läser man MSB-rapporten och stycket ”Virusets och sjukdomens ursprung” så skriver de att frågan om viruset skapades i ett laboratorium är rimlig att ställa, men att det kopplades tidigt till det som är ”ett kännetecken för konspirationsteorier, nämligen att skuldbelägga och peka ut syndabockar.” Sedan fortsätter texten där rapporten just skuldbelägger och vill tysta genom att avvisa alla Kinakopplingar som rasism och klimatförnekelse och konspirationsteorier, samt skriver att vetenskaplig expertkunskap avvisas.

    Framtiden får utvisa om MSB gjorde rätt eller fel i att så hastigt avvisa labbolycksteorin. Men oavsett om det var rätt eller fel så gjordes det på ett mycket fult och insinuant sätt. Så bemöter inte hederliga människor oliktänkande. Om en svensk myndighet skrämmer oliktänkande till tystnad så är det allvarligt.

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Jag tänker att en teori kan vara ett rykte också. En möjlig förklaringsmodell kan även vara något som sprids som ett rykte utan att kunna bekräftas.

      Svara
  2. NN

    Länken fungerar inte. Det verkar som om ditt publiceringsverktyg har gjort om två minustecken i URL:en till ett tankstreck.

    Brödtexten i Kvällsposten/Expressens artikel inleds med ”Det är ännu oklart hur coronapandemin startade i Wuhan.” Det är en helt OK friskrivning tycker jag. Men jag vet inte om det har tillkommit efter din granskning av artikeln eftersom Kvällsposten/Expressen inte tillhandahåller något datum för när artikeln uppdaterades, och än mindre historik över vad som har ändrats. Det kan tyckas märkligt att medier inte mäktar tillhandahålla den transparensen, men då ska man komma ihåg att medier inte gör nyheter för konsumenternas skull utan för att tjäna pengar. Därför är kvaliten på produkten underordnat att skydda det egna varumärket från möjliga brister som läsare kan hitta i historiken.

    Jag skulle hellre kalla labbteorin för just en teori, snarare än ett rykte. Och teorier (i skarp kontrast till just rykten) bör dryftas fritt så att de kan testas mot andra teorier.

    Kvällsposten/Expressen är nästan tre månader sen på bollen. Ola Wong skrev om labbspåret redan den 23 maj 2021: https://kvartal.se/artiklar/labblacka-i-wuhan-trolig-orsak-till-pandemin/

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Tack för informationen om länken, tyvärr är det något WordPress verkar göra automatiskt. Jag har uppdaterat med information.

      Jag är med på ditt tankeresonemang. Min poäng var att om exempelvis ”alternativa” medier spridit detta hade det kallats för ”fake news” av etablissemanget, eftersom det inte finns bevis för teorin/ryktet (jag ser inte samma skillnad mellan dessa ord som du gör, eftersom rykten kan testas mot varandra också för att se vilket som är det trovärdigaste).

      Men bra att du kommer med nya infallsvinklar, det välkomnas alltid!

      Svara

Lämna ett svar till Mediegranskaren Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.