Om du jobbar minst en timme per vecka eller studerar är du sysselsatt. Det är definitionen som FN-organet ILO (International Labour Organization) har bestämt. Aftonbladet skriver en artikel om något minskande arbetslöshet.
Vad är problemet?
Statistiken som Aftonbladet/TT presenterar baseras på hur många som skrev in sig hos Arbetsförmedlingen, och därmed anmälde sig som arbetslösa. Det säger dock inte nödvändigtvis något om hur många som faktiskt är arbetslösa, eftersom alla inte anmäler sig hos Arbetsförmedlingen av olika skäl.
Sedan blandar man även ihop två grupper: de som faktiskt fått ett nytt jobb, och de som påbörjat en ny utbildning. Utbildningar ledar inte alltid till jobb, och man blir inte självförsörjande medan man pluggar. Baserat på denna data drar Aftonbladet/TT slutsatsen att arbetslösheten föll. På pappret kanske, men i verkligheten? Det vet vi inte. Och just den osäkerhetsfaktorn framkommer inte överhuvudtaget i artikeln.
Begreppet sysselsatt nämns visserligen inte någonstans i Aftonbladets/TTs artikel, men ordet är ändå relevant då det brukar användas i dessa sammanhang. Problemet är att ”sysselsatt” lyfter bort folk från arbetslöshetsstatistiken, även om folk inte har riktiga jobb. Varför belyser media aldrig detta? Varför ifrågasätter de inte makthavare varför de tvunget ska använda ILOs definition?
Vad skulle gjorts bättre?
Börja ifrågasätt statistiken kring arbetslöshet, då den mycket väl kan vara missvisande i sin nuvarande form. Detta gäller inte bara Aftonbladet/TT, utan alla svenska medier.
Fundera på följande
Varför vill politiker putsa till siffrorna för arbetslösheten? Och varför spelar media bara med?
Källa: https://live.aftonbladet.se/supernytt/news/trenden-med-faerre-arbetsloesa-haaller-i-sig.WHTCGcTph