Då var Magdalena Andersson återigen framröstad som Sveriges statsminister, och SVT är, helt enligt alla förväntningar, besatta av det faktum att hon blir den första kvinnliga statsminister.
Vad är problemet?
Besattheten av kön grundar sig i vänsterns identitetspolitik, där det är viktigare hur folk ser ut än vad de tycker. Och tro inte att de kommer lugna ned sig nu när kvinnan är på plats. Om några år kommer frågande röster att höjas om när Sverige får sin första svarta statsminister. Och om det sedan sker kommer det dröja ytterligare några år innan samma människor undrar när Sverige får sin första HBTQ-statsminister.
Min poäng är att identitetspolitikerna aldrig blir nöjda. De kommer alltid hitta något nytt att klaga på, någon ny minoritet som enligt dem inte representeras på ett korrekt sätt. För den dagen som identitetspolitikerna inte har något att klaga på, den dagen kommer deras existensberättigande att upphöra. Och det vet dem.
Vad skulle gjorts bättre?
Fokusera mer på vad Andersson vill åstadkomma, vilka åsikter hon har och så vidare. Naturligtvis ska SVT ta hänsyn till identitetspolitiker också, men inte på det här överdrivna sättet där man i nästan alla artiklar på ämnet är tvungna att lägga in att Andersson blir första kvinnan på posten.
Fundera på följande
Finns det ett överskott av identitetspolitiker hos SVT? Hur ofta pratar SVT om representation av kön och etnicitet, jämfört med representation av åsikter och ideologi?
Källa: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/magdalena-andersson-vald-till-statsminister-igen