Aftonbladet rapporterar om skvallerkärringar på sociala medier, och gör ett val när det gäller namnpubliceringar.
Vad är problemet?
Så här motiverar Aftonbladet beslutet att endast publicera namn på två av de fyra misstänkta:
”När vi namnger personer i brottssammanhang gör vi alltid en självständig bedömning utifrån pressetiska skäl, bland annat med hänsyn till integritet, relevans och om personen själv är en offentlig person eller har en direkt roll i händelsen.I det här fallet bedömer vi att det gör att vissa av de medåtalade kan namnges och andra inte, för vissa är kopplingen mellan Chrippa och dem heller inte nödvändig för att förstå nyheten. Därför avstår vi från att gå ut med identitet på två av de medåtalade. Den tredje medåtalade, Linnea, har själv gått ut offentligt med att hon är åtalad och därför kan vi gå ut med hennes identitet.”
Faktorer som ”relevans”, ”offentlig person” och ”integritet” är fluff och handlar i slutänden om journalisternas egna tyckanden och tolkande.
Vad skulle gjorts bättre?
De traditionella mediernas pressetiska system behöver betydligt skarpare formuleringar som lämnar mindre tolkningsutrymme åt journalisterna.
Fundera på följande
Namnen på alla misstänkta har spridits vind för våg på internet, så vad tror traditionell media de uppnår genom att hålla fast vid sina egna, pressetiska regler?
https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/Arzkx3/chrippa-atalad-for-flera-brott-folj-fjarde-rattegangsdagen