Expressens Göran Rosenberg skriver en kulturartikel om opartiskhet bland journalister, i samband med Gaza-uppropet.
Vad är problemet?
Rosenberg konstaterar helt rätt att ingen kan vara opartisk, men försöker sedan omdefiniera begreppet så att journalisterna ska kunna fortsätta leka aktivister. Så här skriver han:
”All journalistik värd namnet har ett subjekt – journalisten själv – oavsett om det redovisas eller inte. Opartiskhet kan därmed inte göras till en fråga om vad en journalist subjektivt tänker och tycker och kanske någon gång yttrar, utan om sannfärdigheten, noggrannheten, tillförlitligheten, omdömesgillheten och relevansen i de program och reportage som journalisten producerar.”
Det här är mycket snömos (skitsnack). Opartiskhet innebär att man inte ska ta ställning för en viss ideologi, sida eller person. Rosenbergs försök att omdefiniera ordet opartiskhet påminner lite om när SJ försökte omdefiniera att ”försening” innebar minst 15 minuter. Var tåget exempelvis fem minuter sent var det inte sent enligt SJs omgjorda definition.
Vad skulle gjorts bättre?
Sluta försök fiffla med orddefinitioner.
Fundera på följande
Det går inte att vara opartisk. Folks åsikter, drivkrafter och så vidare kommer alltid att färga av sig på selektivt urval, ingångsvinklar och frågeformuleringar.
Källa: https://www.expressen.se/kultur/kulturdebatt/opartiskhet-handlar-inte-om-journalisters-asikter/