Kartläggning av SVT och Brexit
Den här kartläggningen startade 1 januari 2020 och pågick fram till och med den 31 december 2020. Kartläggningen delas upp mellan artiklar som fokuserar på Brexit, och de som bara nämner ämnet. Artiklarna bedöms vara positiva, neutrala eller negativa, och vid varje bedömning skriver jag hur jag tänkt. Du som läsare kan sedan själv klicka upp artikeln för att se om du håller med eller ej. Jag menar att det inte går att räkna antalet ord med en viss laddning för att avgöra om artikeln är positiv, neutral eller negativ, eftersom det inte tar hänsyn till sammanhang.
Syftet med kartläggningen är att ta reda på om SVT faktiskt mestadels skriver negativt om Brexit (eftersom det innebär ökad nationalism, en värdering som SVT ofta drar i smutsen i olika sammanhang), något jag fått uppfattningen att de gör.
Så här gick jag till väga
Endast svt.se har granskats på grund av att jag inte har tid att gå igenom varenda nyhetssändning (video på svt.se eller radio på sr.se). Eftersom svt.se saknar en egen sökmotor har jag använt Google samt sökorden ”brexit” och ”storbritannien”. När det gäller nyhetsflöden (där SVT gör små uppdateringar löpande i en och samma artikel) räknas varje liten uppdatering som en artikel, men kan fortfarande klassas som fokus eller benämning beroende på innehållet. Frågor eller synpunkter från användare, samt svar på dessa, är exkluderade eftersom de inte baseras på något som SVT själva har skapat. Man skulle kunna argumentera att det fortfarande sker ett selektivt urval, alltså vilka frågor eller synpunkter som SVT väljer att publicera, men jag tyckte det blev för långsökt.
Positivt, neutralt eller negativt?
Den här bedömningen sker på flera olika grunder. Dels kollar jag hur själva artikeln är skriven. Gör man en positiv/negativ vinkling, eller håller man sig neutral? En positiv vinkling kan till exempel vara att man bjuder in en gäst som uttalar sig positivt, men ingen som kommer med kritik. Ibland kan en artikel både ha positiva och negativa element samtidigt, och då klassar jag den som neutral.
Men framför allt sker bedömningen på selektivt urval. Naturligtvis kan det vara så att det finns negativa aspekter med Brexit som media har skyldighet att rapportera om. En sådan artikel kommer fortfarande klassas som negativ, på grund av selektivt urval. Det selektiva urvalet visar om SVT fokuserar på att rapportera om negativa, neutrala eller positiva aspekter, då de har makten att göra det valet. Om det till exempel finns tio nyheter en dag, där fem är positiva och fem är negativa, vilka av dessa nyheter väljer man då att skriva om? Det är vad selektivt urval handlar om.
Fokus eller benämning?
Om minst halva artikeln handlar om Brexit så räknas det som ett fokus. Även eventuella videor som finns inbäddade i artikeln räknas in i detta sammanhang.
RESULTATET
Antal artiklar som fokuserade på Brexit: 91
Positiva: 10 (10,99 %)
Neutrala: 38 (41,76 %)
Negativa: 43 (47,25 %)
Antal artiklar som nämnde Brexit: 52
Positiva: 0 (0 %)
Neutrala: 36 (69,23 %)
Negativa: 16 (30,77 %)
Slutsats
Till att börja med bör du själv bilda dig en uppfattning genom att gå igenom kartläggningen. Min uppfattning är att det negativa fokuset grundar sig i det faktum att SVT väldigt ofta fokuserat på handelshinder, tullar och andra ekonomiska faktorer. Därav har det selektiva urvalet blivit väldigt ensidigt. Man har aldrig eller sällan fokuserat på självständighetsaspekten, eller att Storbritannien nu tar tillbaka sin demokrati från EU. Man har alltså valt att i princip uteslutande fokusera på ekonomin, och nästan ingenting på den främsta anledningen som britterna faktiskt angav då de röstade för utträde.
I den bästa av världar borde resultatet hamnat på 50 procent neutralt, och sedan 25 procent vardera positivt och negativt. Positiva och negativa artiklar är helt naturliga, men när skillnaden mellan de båda är så här uppenbar blir vinklingen tydlig. Min slutsats är att svt.se inte lyckats föra en objektiv och opartisk rapportering om Brexit under den period som denna kartläggning fokuserat på.
Analyser
Analyser är intressanta på det sättet att SVT-journalisterna i större utsträckning får skriva vad de personligen tycker och tänker. Så här skrev de om Brexit:
Totalt
Antal analyser: 16
Positiva: 1
Neutrala: 10
Negativa: 5
Erika Bjerström
Antal analyser: 1
Positiva: 0
Neutrala: 1
Negativa: 0
David Boati
Antal analyser: 4
Positiva: 0
Neutrala: 2
Negativa: 2
Marcus Carlehed
Antal analyser: 1
Positiva: 0
Neutrala: 1
Negativa: 0
Johanna Cervenka
Antal analyser: 1
Positiva: 0
Neutrala: 0
Negativa: 1
Anna-Maja Persson
Antal analyser: 7
Positiva: 0
Neutrala: 5
Negativa: 2
Christoffer Wendick
Antal analyser: 2
Positiva: 1
Neutrala: 1
Negativa: 0
Ta del av kartläggningen
Här nedan finner du länkar till respektive månad under hela året som kartläggningen pågått.
Tillbaka till kartläggningens startsida
januari 2020
februari 2020
mars 2020
april 2020
maj 2020
juni 2020
juli 2020
augusti 2020
september 2020
oktober 2020
november 2020
december 2020