Influeraren Margaux Dietz gör en ny avbön i media, denna gång för en händelse 2009 där hon målat ansiktet brunt och lagt till kommentaren ”Finns det plats för en neger?”
Vad är problemet
Expressen har originalartikeln, men Aftonbladet tar rygg på dem. Expressen skriver precis vad Dietz skrev då det begav sig, men Aftonbladet väljer att censurera genom att skriva ”n-ordet”. Alla vet ju vad det betyder, så varför inte skriva ut ”neger”?
Aftonbladet skriver vidare:
”Nu kritiseras influencern för en kommentar till en bild från 2009, där hon skriver det rasistiska n-ordet.”
Inget ord, så ej heller neger, är rasistiskt i sig. Ord blir rasistiska om de används i negativa sammanhang. Ordet neger har historiskt använts nedsättande om svarta, och därför fått en rasistisk klang idag. Men om vi teoretiskt skulle använda ordet på neutrala sätt under lång tid (flera decennier) skulle rasiststämpeln försvinna.
Jämför med ord som eskimå och indian. Nu finns det visserligen en del PK-människor som anser att dessa ord också är rasistiska, men jag vågar nog påstå att de flesta inte tycker det. Och det beror på att vare sig eskimå eller indian har använts på samma nedsättande sätt som ordet neger.
Vad skulle gjorts bättre?
Skriv ut neger. Det är inte olagligt att använda ordet, utan det är sammanhanget och sättet ordet används på som kan göra det olagligt.
Fundera på följande
Om orden ”nigger” och ”neger” är så fruktansvärda, varför använder då svarta själva de orden titt som tätt? Är det en maktkänsla, där de använder ord som de vet att ingen annan får använda, eller finns det andra anledningar?
Källa: https://www.expressen.se/noje/margaux-dietz-finns-det-plats-for-en-neger/
Källa: https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/VP4eQJ/margaux-dietz-skrev-n-ordet-pa-facebook-ber-om-ursakt
Detsamma gäller en uppsjö andra ord som vissa vill förbjuda eller reservera för vissa grupper att använda. Det däremot är rasism (och sexism osv).
Det är inte orden i sig själva som är rasistiska utan det beror på den kontext i vilka de används. Att tala om ord i en intellektuell kontext eller att citera vad något har sagt är inte rasistiskt eller sexistiskt osv. Att använda ord nedsättande som ett skällsord riktat mot en person eller grupp, det är rasistiskt. Och framförallt är det både oförskämt och otrevligt. Det vinner inga poäng hos varken meningsmotståndaren eller hos åhörarna.
Att låtsas som att denna skillnad inte finns är direkt intellektuellt ohederligt, och man bör inte ha några anspråk på att delta i det offentliga samtalet med en sådan inställning. Eftersom jag inte har särskilt höga tankar om Aftonbladet förvånar det mig inte alls att de inte mäktar med att göra denna skillnad. Antingen för att de inte förstår, eller för att de låtsas inte förstå. Båda är illa.
Anledningen till att detta sker kan förklaras med ett ord: Underkastelse. Det handlar om att wokisarna och intersektionalitetsvurmarna vill tvinga sina meningsmotståndare till underkastelse genom avbön, avståndstaganden och ursäkter. Allt detta uppbackat med hot om en uteslutning ur deras gemenskap. Det ska man inte gå med på. Har man inte sagt något rasistiskt ska man inte heller be om ursäkt. Istället ska man tacka och ta emot för att slippa deras gäng och förtryckande regler, för i en sådan anti-intellektuell miljö vill man inte befinna sig. Varför skulle man vilja vara där? Det finns så många andra människor att umgås med och diskutera med (av varierande kön, etnicitet och sexualitet osv) som inte heller står ut med det där rena tramset.
Det verkar vara lågt i tak, ängsligt och kvalmigt på Aftonbladets redaktion. Och det måste vara svårt att bilda någon form av betydelsefull gemenskap eller vänskapsband när man inte kan lita på att andra inte ska sticka en kniv i ryggen på en för att man inte har samma lista med förbjudna ord i fickan. Eller har en avvikande åsikt som inte passar in i deras åsiktspaket. Och där man inte ens vill försöka förstå när människor förklarar sin intention.
Jag tycker synd om alla de människor som jobbar på en sådan arbetsplats som Aftonbladet. Om någon som jobbar där läser det här vill jag att du ska veta att man kan leva på andra sätt och i andra gemenskaper. Och när du har tröttnat på att leva som du gör, så är du välkommen hit till en gemenskap där din intention spelar större roll än ditt ordval. Ett liv där luften är frisk och smakar gott.