Jag klagade i en tidigare artikel på SVT då de gjorde en lista på vad som orsakade de höga drivmedelspriserna, utan att nämna skatterna som står för knappt hälften av priset. Men idag granskar man statens momsintäkter!
Vad är problemet?
Till att börja med ska jag säga att helheten av artikeln är mycket bra, och det jag vill anmärka på den här gången är en petitess. SVT har gjort uträkningar på hur mycket svenska staten tjänar i extra momsinkomster på både bensin och diesel, och man redovisar tydligt hur man gjort dessa uträkningar. Dessutom är man ärlig nog att redogöra för osäkra faktorer, som exempelvis att man inte tagit hänsyn till att folk kör mer eller mindre under sommar och vinter. Man inkluderar även reduktionsplikten och visar hur stor del av statens momsintäkter den resulterat i.
Den grej jag stör mig på är presentationen i videon. Visst, fokuset ligger på hur mycket staten tjänar, och inte hur mycket av priset som är skatter, så det är logiskt att man valt att basera den grafiska stapeln på dieselpriset eftersom det är dieseln staten dragit in mest på. Men eftersom dieselpriset ”bara” består av 40 procent skatt ska framstår stapeln på ett mildare sätt, jämfört med om man även visat en stapel för vad bensinpriset består av. Där är nämligen 54 procent av priset endast skatter.
Sedan vill man fortfarande inte jämföra Sverige med andra EU-länder. Varför inte?
Vad skulle gjorts bättre?
Inte mycket, men ska man vara lite petig hade de gott kunnat visa en stapel för bensinpriset också. SVT skulle även kunna jämföra svenska drivmedelspriser med andra EU-länders.
Fundera på följande
Hur många svenskar tror du känner till vad som orsakar höga drivmedelspriser? Tycker du att media rapporterar på ett sätt så att helhetsbilden kommer fram? Alltså att man tar med alla faktorer; råoljepriset, den svenska kronan (jämfört med den amerikanska dollarn) och politiska beslut (skatter, subventioner och annat). Hade man till exempel jämfört med andra EU-länder hade faktorn politiska beslut framträtt med en helt annan tyngd än vad den gör nu.
Källa: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-mycket-tjanar-staten-pa-bransleprischocken