Nästan bara negativt när Mats Knutson ska analysera Miljöpartiets nya språkrör Märta Stenevi

Av | januari 31, 2021

Miljöpartiet har fått ett nytt språkrör. Märta Stenevi tar över efter Isabella Lövin. Mats Knutson analyserar.

Vad är problemet?

För det första, behöver vi verkligen analysen? Varför kan SVT inte bara presentera nyheten, och lämna analysen till läsaren? Och för det andra, Mats Knutson skriver nästan uteslutande negativa saker. Visst ska media ha en kritisk inställning till makthavare, men det blir lite misstänkt när det selektiva urvalet gör att det BARA blir kritik:

Miljöpartiets stöd bland unga har försvagats.
Om inte partiet lyckas vända den nedåtgående trenden åker man ur riksdagen (inte ett ord om taktikröster som till exempel Kristdemokraterna överlevt på).
Miljöpartiet har lågt förtroende i andra frågor än miljöfrågan, och får därför svårt att bredda sig.
Miljöpartiets företrädare har lågt förtroende.

Det finns lite beröm till Stenevi på slutet angående hennes förmåga att prata rakt på sak, men nästan hela analysen dryper av negativa aspekter. Därmed inte sagt att Knutson hittar på eller ljuger, men i det här fallet väljer han att nästan uteslutande fokusera på negativa saker.

Vad skulle gjorts bättre?

En mer balanserad analys där man inte bara lyfter fram negativa aspekter, utan även berättar om möjligheterna. Men framför allt borde SVT avskaffa analyserna, och för att det ska ske behöver deras sändningstillstånd ändras och omformuleras.

Fundera på följande

Är det verkligen så att, som en del påstår, SVT rapporterar mer fördelaktigt om Miljöpartiet? Ska analytiker plocka 50/50 positivt/negativt om makthavare, eller ska de bara kritisera? Behövs analyser överhuvudtaget? Vad fyller dem för funktion och varför vill du läsa dem istället för att tänka och ta reda på information själv?

Källa: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/loftet-om-breddning-ar-riskabelt-for-mp

Kategori: SVT

3 reaktion på “Nästan bara negativt när Mats Knutson ska analysera Miljöpartiets nya språkrör Märta Stenevi

  1. NN

    Mja. Jag håller nog inte med i att ”nästan hela analysen dryper av negativa aspekter”. Jag tycker Knutson ger en klar bild över dagens Miljöpartiet och jag tror att han har rätt i att MP riskerar att ”reducera partiets problem till ett kommunikationsproblem.”

    Du frågar ”Är det verkligen så att, som en del påstår, SVT rapporterar mer fördelaktigt om Miljöpartiet?”
    Professor Bengt Johansson skriver om hur medier i allmänhet (inte specifikt SVT) har bevakat EU-val och att ”Miljöpartiet och Vänsterpartiet ofta gynnats.”
    (https://mediestudier.se/wp-content/uploads/2020/03/mediestudier_eu_boken_sammanslagen_webb.pdf) se sidorna 13-14.

    I kontrast till det du skriver om Knutsons analys: Jag såg Agendas inslag om Miljöpartiets nyvalda språkrör, Märta Stenevi, den 31 januari 2021.
    (https://www.svtplay.se/video/29710214/agenda/agenda-31-jan-21-15) (startar vid 27 minuter)

    Det inleds med ett inslag av Mari Forssblad. Jag noterar att detta är ett inslag av många som Forssblad har gjort och jag märker en konsekvent hög kvalitet i det hon gör.

    Nike Nylanders intervju med Stenevi är väl okej, men blir plötsligt väldigt intressant mot slutet när Nylander ställer frågan ”I ditt tal idag, då kunde man uppfatta det som att du kopplade ihop Sverigedemokraterna med ett antal negativa saker, bland annat kvinnohat. Vad byggde du det på?”

    Det var en fråga som Stenevi inte alls var beredd att få i SVT. För hon blir helt ställd, flackar med blicken, skrattar nervöst. Något direkt svar kommer inte, men Stenevi säger att det finns ett ”stort mått av bekymmersam kvinnosyn in Sverigedemokraterna”.

    Nylander spänner blicken i Stenevi och trycker på: ”Men kvinnohat? Det är starka ord.” och ”Vad gör det där med det politiska samtalet när man använder så starka ord?”

    Stenevi skrattar högt och verkar inte tro att det som händer är sant.

    Och det gör ärligt talat inte jag heller, för jag sitter med uppspärrade ögon och hakan mot bröstet. Jag har nog aldrig hör någon på SVT ifrågasätta den typen av anklagelser. Det är ett ifrågasättande som borde ha kommit för flera decennier sedan, och att det inte har kommit tidigare har verkligen hållit tillbaka den sakliga debatten i Sverige på låga nivåer.

    Det blir snabbt helt uppenbart att Stenevi inte kan backa upp sin anklagelse för hon byter ämne och tar istället upp Jimmie Åkessons deltagande i föregående veckas Agenda och säger ”Ja, det kanske är ett starkt ord, men jag skulle vilja påstå att när Jimmie Åkesson sitter och skriker åt er programledare att ’Det är lögner! Allt är lögner! Allt är lögner!’ så kanske det inte är mitt tal som är det stora problemet i det politiska samtalet.”

    Vänta lite här nu… Det programmet går fortfarande att se. Det finns här och debatten börjar vid 15 minuter: https://www.svtplay.se/video/29710122/agenda/agenda-24-jan-21-15
    Jo, Märta Stenevi, när du ljuger om dina politiska motståndare då blir ditt tal ett problem i det politiska samtalet.

    Jag har aldrig sett Nike Nylander så här bra! Hon skriver 95 sekunders TV-historia och återerövrade faktiskt en gnutta respekt åt SVT som med detta tar ett litet steg åt att återupprätta ett sakligt debattklimat. Men Nylander borde också ha påpekat för Stenevi att det hon sade att Jimmie Åkesson skulle ha skrikit åt Agendas programledare faktiskt inte var sant.

    Och det tog alltså mindre än 15 minuter för Märta Stenevi att i sin första intervju som språkrör för Miljöpartiet att försöka smäda sin motståndare med en lögn.

    Svara
    1. Mediegranskaren Inläggsförfattare

      Tack som vanligt för tv-länkarna.

      Jag tycker Mats Knutson blir för ensidig i sin kritik. Det finns bra och dåliga sidor med allting, så varför inte analysera båda två?

      Svara
      1. NN

        Att Mats Knutson skriver nästan uteslutande negativa saker beror förmodligen på att det inte har gått så bra för Miljöpartiet på flera år nu:
        * Partiet har målat in sig i ett hörn när det kommer till sitt kategoriska förhållande till Sverigedemokraterna och, som en direkt konsekvens av det, sin hållning i migrationsfrågan.
        * Det mycket låga förtroendet för språkrören.
        * Partiet ligger på mycket låga opinionssiffror trots att partiets huvudfråga (”miljö och klimat”) rankas som en av de viktigaste hos väljarna.

        Att analysen därför blir ganska dyster läsning är naturligt. Det är svårt att sätta positiv spin på något av det jag nämner ovan. Och jag kan inte heller direkt komma på något hos partiet som skulle vara viktigare och som är positivt. (Jag förstår dig som att det är positiva saker om MP som du saknar i analysen.)

        Givet att partiet envisas med sin hållning mot SD, och att inte fokusera på miljöfrågor, då återstår att upprätta förtroende för språkrören. Per Bolund har inte lyckats. Gör Märta Stenevi det?

        Det återstår att se. Men en 15 minuters sprint till första lögnen i första intervjun som sagt, det är inte en framgångsrik väg för den som vill bygga förtroende.

        Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.