I Kiruna kommun har föräldrar, efter kommunens nedskärningar, fått till en sponsor som ger deras barn gratis mjölk i skolan.
Vad är problemet?
Nu när mjölken faktiskt är gratis, kallar inte SVT den för det! Det här ska man se i ljuset av att jag flera gånger tidigare anmärkt på hur SVT benämnt skattefinansierade produkter och tjänster som ”gratis”, fast de egentligen inte är det.
Vad skulle gjorts bättre?
Om ett företag skänker mjölk till en skola är det gratis på riktigt. Vare sig barnen eller deras föräldrar behöver betala någonting, men företaget är uppenbarligen beredda att ta en mindre ekonomisk smäll för den goda sakens skull. Naturligtvis borde SVT kallat mjölken för gratis i det här fallet.
Fundera på följande
Jag tycker detta visar rätt tydligt hur misstänksamma SVT är mot företag, kapitalism och reklam, medan man är betydligt mindre misstänksamma mot stat, kommuner och det offentliga. Kanske för att man själva är en del av det senare?
Källa: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/carolina-i-kiruna-raggade-sponsorer-for-att-radda-mjolken-pa-forskolan
Det är kanske gratis för mottagaren, men i slutändan är det någon annan som betalar. I det här fallet är det troligt att kostnaden för mjölken landar på andra konsumenter.
Jag tror att du har helt rätt i din analys. Misstänksamhet mot kapitalism genomsyrar hela det offentliga Sverige, och särskilt hos de statliga mediebolagen. Någon motsvarande misstänksamhet mot myndigheter och stat förekommer inte hos dem. Det är en blind fläck och vaksamma tittare påminns ständigt om vilken ideologi reportrarna på de statliga medieföretagen föredrar.
Politik handlar till stor del om målkonflikter och alternativkostnader, men mycket sällan ifrågasätter SVT när det slösas statliga pengar på onödiga konstprojekt, till exempel konst för maskar och svampar.
(https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/har-visas-konst-for-faglar-humlor-och-svampar)
När SVT skriver om konstprojektet ligger fokus på hur ”triggade” och ”retade” Sverigedemokraterna har blivit. Som läsare ska man då förstå att det betyder att det är bra konst. Andra halvan av artikeln är rent trams där reportern frågar konstnären om de har fått några reaktioner från myggor och fåglar.
Det är alltså dubbelt slöseri med skattepengar: Dels slösat på konsten, sedan slöseri igen i artikeln som slarvar bort möjligheten att granska den.
Ibland invänder någon och säger ”Statligt stöd till konst kommer från en helt annan budget än skolmaten som bekostas av kommunen.” Men ursprungligen kommer pengarna från samma plånbok, nämligen den i privat sektor arbetande skattebetalaren. Fria tider skrev 2021 att ”en liten skara på 2 miljoner svenskar försörjer en befolkning på 10 miljoner” och hänvisade till en rapport från Svenskt Näringsliv.
(https://www.friatider.se/tva-miljoner-svenskar-forsorjer-resten)
(https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/arbetsmarknadspolitik/det-behovs-en-politik-for-okad-sjalvforsorjning_1174777.html)
Jag söker på svt.se men kan inte se att de har skrivit något om Svenskt Näringslivs rapport.
Det skulle naturligtvis kunna vara så att företagen tar tillbaka förlusten genom att höja priset för sina konsumenter, men det behöver inte vara så. Det kan också vara så att de bara naggar vinstmarginalen lite.
Tack för länkarna och exemplen! Jag håller med om att man märker tydlig skillnad i attityd när det gäller skattefinansiering av det offentliga, kontra det privata. Public service tenderar att tänka mindre kritiskt när det gäller offentlig finansiering, men även när det gäller exempelvis mjuka metoder mot brottsbekämpningen (de lyfter fram mer kritik mot hårda nypor och längre straff än mot olika sociala projekt).
Men så här är det med alla journalister, man kommer alltid märka hur journalisternas egna åsikter och ideologier lyser igenom vad gäller selektivt urval, utgångsvinklar och annat.
Det kan också vara så att de bara naggar vinstmarginalen lite.
Ja, det kan bli så, men troligen då bara under en kort tid. Ägare till vinstdrivande bolag vill ha avkastning för sina investerade pengar.
Huvudsaken är att det offentliga (i detta fall kommunen) har prioriterat bort mjölk till barn. Då vill jag veta vad man har ansett vara viktigare. Kan det kanske vara det nya badhuset, vars kostnad närmar sig en miljard kronor?
(https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/nya-badhuset-i-kiruna-narmar-sig-en-miljard)
Man får mycket mjölk för en miljard kronor…