Ibland hörs det från högerhållet att det bara är Sverigedemokraterna som SR hittar fel på, men så är det inte alls. Idag får vi ett bra exempel på varför.
Vad är grejen?
Här visar SR tydligt att om sossarna säger något som helt enkelt inte stämmer, så rapporterar man om det. I det här fallet handlar det om att man gått ut och sagt att länder som går bakåt demokratiskt ska kunna kastas ut ur EU. Men då påtalar SR att det inte finns något regelverk för att kunna utesluta ett land, och att en eventuell lagändring inte är aktuell.
Enligt min uppfattning handlar inte partiskheten hos public service-bolagen om att de behandlar vissa partier bättre än andra, utan om ideologisk partiskhet i olika sakfrågor. Jag har under alla år jag granskat inte lagt märke till att vissa partier får mer eller mindre kritisk granskning.
Källa: https://sverigesradio.se/artikel/liljeheden-darfor-ar-socialdemokraternas-forslag-orealistiskt
Du skrev att ”Enligt min uppfattning handlar inte partiskheten hos public service-bolagen om att de behandlar vissa partier bättre än andra, utan om ideologisk partiskhet i olika sakfrågor.”
Intressant! Jag håller med ganska mycket, men inte helt. Enligt din blogg sträcker sig dina granskningar tillbaka till november 2018. Före 2015 behandlades Sverigedemokraterna och deras företrädare mycket orättvist och illa i gamla medier. Ofta bemöttes de inte i sak och företrädare ankagades ibland helt utan grund för rasism och de fick inte möjlighet att prata om något annat än invandring trots att partiet hade förslag inom många olika områden. Reportrar var hetsiga och lät inte företrädarna prata färdigt och förklara sin ståndpunkt innan nästa anklagelse kastade fram. Det liknade ofta det vi såg när TV4-reporten intervjuade Jimmie Åkesson (https://www.youtube.com/watch?v=ziUDLKtRYFc) om SDs informationsavdelning för några dagar sedan: Reportern är inte alls där för att få svar på några frågor, och är inte intresserad av att lyssna på vad Åkesson faktiskt har att säga. Reportern vill hellre anklaga och agera åklagare. Reportern har missförstått sin uppgift och det är ett tydligt exempel på oseriös journalistik. Ställ gärna många kritiska och relevanta frågor om saken, men invänta sedan svar. Formulera inte frågor med inlindade anklagelser som en inbyggd premiss. Intervjun är dålig och riktigt pinsam för reportern.
Efter 2015 uppfattar jag att partierna, som du skriver, har behandlats mer lika, men ändå inte tillräkligt lika av medier i allmänhet. TV4s senaste infiltration av Sverigedemokraternas informationsavdelning är ett exempel på det. Det har vissa likheter med SVTs valstugereportage inför riksdagsvalet 2002, men med den betydande skillnaden att det nu bara är ett enda parti som granskas istället för att alla utsätts för granskning. Att granskningen presenterades bara drygt en månad före EU-valet i juni är knappast en slump.
Men huvuddragen i ditt påstående som jag citerar är ändå sant på så sätt att många medier i stort är mer ideologiskt partiska i enskilda sakfrågor än de är partiska i förhållande till olika partier. Jag tror att flera journalister på så sätt lurar sig själva att de därför är opartiska, men det är de inte. Ditt påstående är dessutom begränsat till de statligt ägda medierna SVT, SR och UR, vilket möjligen gör påståendet mer sant eftersom man då inte räknar in övriga medier t.ex. TV4, DN, och Aftonbladet.
Du sätter verkligen ord på något mycket intressant och viktigt här som jag gärna hade läst mer och djupare om, och som jag tror behöver få en större spridning. Jag tror att om du kontaktade Kvartal och frågade om de var intresserade av en essä i frågan så är chansen nog god att de svarar ja.
Jag fokuserar på SR här (och public service). Innan 2015 håller jag med dig att det var skillnad.
Angående Kalla Fakta och SD tycker jag man kan kritisera båda sidor. SDs damage control har varit att agera ”attack är bästa försvar”, men jag har fortfarande inte sett att de faktiskt svarar konkret på frågan varför de sitter och skapar massor av anonyma konton för att försöka normalisera sina åsikter.
Samtidigt är det, precis som du säger, misstänkt att Kalla Fakta bara granskat ett parti. Det är ju ingen hemlighet att SD inte står högt i kurs hos Södermalmsjournalisterna, så det är inte särskilt svårt att anta vad detta selektiva urval baserades på. Ibland har jag ställt den typen av frågor till journalister, och det svar jag får då är ”vi valde att granska det här partiet”. Det vill säga, de svarar aldrig på VARFÖR de gjorde ett visst val.
Jag har provat att skicka i debattexter om public service till olika nyhetssajter (dock inte just Kvartal), men hittills har ingen velat publicera något.
En rimlig förklaring som jag har hört från SD är att de skapar anonyma konton för att om det framgår att kontot är kopplat till SD så blir det blockat på plattformen. Alltså att de gör det av nödvändighet för att ens kunna agera på plattformen. Den förklaringen tycker jag låter trolig då jag delar uppfattningen att konservativa röster får en sämre behandling från techjättar.
Jag hade gärna velat veta om anonyma konton förekommer hos andra partier. Därför jag är kritisk mot att TV4 bara har granskat SD istället för att granska alla partier. Och varför granskas inte de statligt finansierade stiftelser och organisationer som kanske inte formellt är partipolitiska men ändå är politiska varav flera (till och med de flesta?) har ett tydligt vänsterperspektiv och med vänsterns problemformuleringar? Det krävs inte mycket slutledningsförmåga för att inse att statligt finansierade verksamheter har en ibyggd vänsterbias.
Prova kontakta Kvatal där du presenterar dig, ditt arbete, dina kartläggningar (bifoga länk till dessa), och fråga om de är intresserade av en essä som resonerar kring mediers partiskhet i enskilda sakfrågor (till exempel SVTs bias om vänsterextremism/högerextremism) snarare än partiskhet med avseende på partier. Om de tackar ja skriver du essän åt dem. Om de därefter inte vill publicera den kan du skapa en ny avdelning här på din egen sida som heter ”Texter” eller ”Essäer” där du publicerar förklarande texter (debattartiklar, essäer) som du har skrivit, men som du inte har kunnat eller velat publicera i andra medier.
Att jag föreslår just Kvartal är för att de är en seriös publikation som tidigare har publicerat mediekritiska texter, och för att de har många duktiga journalister i redaktionen.
Om du i essän väljer att hänvisa till din undersökning om vänsterextremism/högerextremism vill du kanske också påvisa att underresentationen av vänsterextremism i SVTs rapportering inte enbart kan förklaras med att vänsterextremism är mindre vanligt förekommande. SVT skrev själva 2018 att det är ”Dubbelt så många högerextremister som vänsterextremister i Sverige” (https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vit-makt-rorelsen-dubbelt-sa-stor-som-den-autonoma-vanstern). Men det förhållandet, alltså 2:1, är något helt annat än den kvot på närmare 35:1 som din undersökning visade. Se om du kan hitta fler och nyare rapporter med nyare siffror om saken från Säpo eller Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Spara länkar till dina källor som du hittar under din research. Kvartal publicerar ofta skribentens källförteckning i samband med texten.)