Normalt brukar jag inte skriva om debattartiklar, eftersom det handlar om rena åsikter. Men dagens debattartikeln hos Aftonbladet är skriven av två forskare, och de kommunicerar mer åsikter än fakta.
Vad är problemet?
På en debattartikel får man naturligtvis skriva vad man vill, men problemet här rör snarare hur folk uppfattar forskare. Sakkunniga människor vet vad de pratar om … eller? I det här fallet propagerar forskarna för global socialism, vilket man kan märka på följande citat:
”En hållbar konsumtionsnivå måste respektera de planetära gränserna och ligga i linje med uppsatta klimatmål, samtidigt som konsumtionen hos de fattigaste delarna av jordens befolkning behöver öka för att de ska kunna leva ett värdigt liv.”
Vi i väst ska sänka vår levnadsstandard för att folk i fattiga skräpländer (det finns anledningar till att de är fattiga, och dessa anledningar stavas inte bara ”otur”) ska kunna höja sin, utan att mer utsläpp sker. Denna idé baseras på utsläpp per capita, snarare än totala utsläpp. För vänstern är klimatfrågan en global rättvisefråga, där alla människor ska ha det exakt lika bra, oavsett om de förtjänar det eller ej.
”Vår höga köpkraft, individualiseringen av ansvaret för konsumtionens miljöpåverkan, samt olika sociala faktorer kan delvis förklara varför Sverige har svårt att minska de konsumtionsbaserade utsläppen.”
Vänstern har aldrig gillat individuell frihet eller individuellt ansvar, och därför försöker man alltid centrera all makt till staten (genom att beröva individen dess frihet).
”Att konsumera annorlunda – konsumtionsskifte – betyder relativ minskning i konsumtionens påverkan genom växling till en mindre belastande kategori av varor och tjänster, till exempel att åka kollektivt istället att köra bil eller äta vegetabilier istället för kött.”
Naturligtvis ska inte människor ha friheten att åka bil, utan drivas mot att åka kollektivt. Även detta klassiskt vänstertänkande.
”Att konsumera mindre – tillräcklig konsumtion – betyder absolut minskning i konsumtionsnivåer av varor och tjänster som leder till minskning i miljömässig och social påverkan, till exempel att bo på en mindre yta, flyga mer sällan, minska konsumtion av kött och inköp av kläder, och att köra mindre bil.”
Det vill säga sämre levnadsstandard. Lägre konsumtion kommer även leda till lägre tillväxt (tillväxten är hjärtat i kapitalismen som vänstern alltid ogillat).
Jag skulle kunna rada upp fler exempel från debattartikeln, men jag tycker dessa räcker för att min poäng ska bli tydlig. Och min poäng är att även forskare kan vara aktivister som vill att folk ska tycka på ett visst sätt, eller uppfatta samhällshändelser på ett visst sätt. Forskare kommunicerar inte alltid fakta, utan även tolkning av fakta. Ett simpelt exempel:
- FAKTA: Forskningen säger att invånare i Perstorp äter två äpplen per dag, medan invånare i Kungsbacka äter ett äpple per dag. Nu går det inte att påstå att invånare i Kungsbacka äter tre äpplen per dag, eftersom det finns data som visar att de bara äter ett per dag.
- TOLKNING AV FAKTA: Varför äter folk i Perstorp fler äpplen än folk i Kungsbacka? Beror det på socioekonomiska faktorer? Kulturella skillnader? Tillgång till äpplen? Eller något annat? Det är här många forskare går in och börjar driva sina teser och teorier, som inte sällan baseras på deras egna ideologier och värderingar, och det är här många människor tror att det forskarna säger fortfarande handlar om fakta.
Vad skulle gjorts bättre?
Du som läsare måste lära dig att förstå skillnaden mellan fakta och tolkning av fakta. Lyssna gärna på forskare, men gör det med ett kritiskt öra som kan filtrera bort åsikter och värderingar från ren fakta.
Fundera på följande
Medierna bjuder ofta in experter som delar deras egen ideologi. Det är till exempel ingen slump att vänsterfeminister som Emma Frans och Agnes Wold synts flitigt hos vänstermedier under pandemin, medan Jan Blomgren är stamgäst hos högermedier för att diskutera kärnkraft.
Källa: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/475xER/en-politik-for-minskad-konsumtion-behovs